Sidor

tisdag 17 maj 2016

Vattnet drar av Madeleine Bäck

https://www.nok.se/Allmanlitteratur/Bocker/Barn-och-Ungdom/Ungdom/Vattnet-drar1/Vattnet drar av Madeleine Bäck är en debut. Det här är rått, brutalt, poetiskt och känsligt. Det här är skräck. Och en historia om livet i en bruksort, efter bruket. Med andra ord bruksskräck som Madeleine själv sa på författarfrukosten hos Natur & Kultur här om dagen.

Vilken debut! Vilken historia! Jag är inte förtjust i skräck, väljer vanligtvis inte böcker i den genren. Därför blir jag så glad över mina bokcirklar. De får mig att vidga mina vyer och hitta guldkorn som jag inte skulle hittat annars. Som detta.
Så blir handen iskall. Ytan slutar bölja. Den ändrar mönster. Sipprar fram och upp över hans hand som mjuka istappar. Viktor är för fascinerad för att kunna röra sig. Han ser hur ytan böjer sig och trevar som långa ormar kring hans arm. Trevar över hans hud. Det är vått och bedövande kallt. Och så ser han naglarna.
Kroppen av en kvinna hittas vid Malmjärn i Gästrikland. Har det något med den illegala sprithandeln att göra? Eller stölden av den värdefulla madonnan i Ovansjö kyrka? Något har förändrats i bygden under den här helvetesvarma sommaren. Det känns i själva luften. Som ett elektriskt stråk av begär och desperation. Det som legat dolt i hundratals år har vaknat igen.
Se boktrailern, riktigt snygg!

Jag gillar fortfarande inte skräck. :-) Men den här är mer än så. Jag kan liksom "överse" med det övernaturliga (eller egentligen helt naturliga!) i berättelsen, den är så mycket mer än så. Det som fångar mig är berättelsen om bruksorten efter bruket. Berättelsen om människorna och samhället. Vad händer med en bygd i förändring? När bruket, med tryggheten, försvinner? Vem flyr, vem ger upp, vem bygger nytt? Hur ser relationen mellan stad och land ut egentligen?

Och katterna! Glöm inte katterna...

En strålande debut med pricksäkert språk och en ton som sitter som en smäck. Förlaget klassar boken som en ungdomsbok, men jag tycker nog att berättelsen är helt ålderslös. Möjligtvis en nedre gräns på grund av det läskiga. Här kan alla hitta sin historia och beröringspunkt. Vi har kanske alla på något sätt en relation till den lilla orten på landet och vårt samspel med naturen?

Vattnet drar är första delen i en trilogi, Kraften, om en bygd som slits isär och som plågas av ett urgammalt förbund mellan människa och natur. Jag ser mycket fram emot kommande delar.

I morgon bitti bokcirklar vi om boken med författaren på förlaget. Det är Breakfast book club som ger mig möjlighet till gemensamma funderingar. Och som alltid, att få prata med andra om det jag läst är så mycket värt. Det är alltid bra, oavsett om vi tycker lika eller olika!

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos t.ex. Adlibris.


Inlägg 78/100 i utmaningen #blogg100

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar