Orten av Joakim Zander

Ibland surfar jag in på biblan och letar efter en deckare. Det är när jag vill ha något lättläst och enkelt.

Oftast hittar jag något som inte alls är enkelt. Så var det också denna gång. Orten av Joakim Zander är alltifrån enkel. Lättläst, javisst. Men tankeväckande, upprörande, en berättelse mitt i verkliga verkligheten. I orten!

Yasmine Ajam har flytt sitt förflutna i stockholmsförorten Bergort och jobbar som trendspanare i New York. En dag får hon ett meddelande som gör att hon omedelbart måste återvända – de uppror som är på gång i förorten verkar ha med hennes brors plötsliga försvinnande att göra. Samtidigt i London har Klara Walldéen fått jobb på ett forskningsinstitut med en dunkel agenda. Hon blir bestulen på sin dator och strax efter blir en av hennes kollegor knuffad framför ett tunnelbanetåg. Även Klara måste bege sig tillbaka till Stockholm. Under några heta dagar i augusti korsas deras vägar och fram träder en skrämmande bild av ett skrupelfritt samhälle där mäktiga intressen är beredda att gå över lik för att nå sina mål. Orten är den fristående fortsättningen på succén Simmaren.

Det är tre parallella historier som sakta men säkert flätas samman och avslutas i samma. Ett bra grepp som fungerar bra. Vi får följa Fadi, Yasmine och Klara i deras liv och i en ofattbar historia om svek och dolda motiv, om tillhörighet och lojaliteter.

Det här är en bok som väcker känslor. Som fick mig att tänka till när det gäller just tillhörighet och lojaliteter. Och hembygd. Obehagligt och intressant.

Jag var för inte länge sedan med i en diskussion om just hembygd, om livet i bruksorten efter bruket. Konflikten land och stad, som ju mycket liknar konflikten förort och innerstad. Det utlämnade, känslan av utanförskap och att inte räknas. Att få klara sig och hantera det samhälle man lever i med kriminalitet och gäng, men också med familj och vänner. Att vara tvungen att bli street smart. De funderingarna hade jag med mig in i denna historia och de passade väl in.

Jag fascinerades av språket som känns väldigt äkta. Shoo, len, vad händish bror? Vi ÄR i orten, i Bergort, där bilar brinner och aina är ständigt närvarande. Där ungarna hänger på Camp Nou, fotbollsplanen. Hur de lämnar sitt ursprung men inte släpps in i sitt nya land, och skapar sin egen verklighet. Det kan hända att jag är i lite partisk som har en del av min hembygd i orten... :-)

Berättelsen är öppen och tillåtande och väldigt realistisk, vi får veta och sedan tänka själv. Reflektera över svårigheterna i alla olika val och sätt att se på saker. Det handlar om det högst aktuella: förorter i brand, radikalisering, maktmissbruk. Det här är verkligheten och känns just väldigt verkligt.

Men det är ju så klart också en alldeles normal "deckare". Och en bok att bokcirkla om!

Läs mer om boken i en intervju med författaren hos bloggen Den döda zonen!

Låna på biblan, köp i närmsta bokhandel eller på t.ex. Adlibris.

Inlägg 87/100 i utmaningen #blogg100