Sidor

onsdag 22 november 2017

I en skog av sumak av Klas Östergren

Nästa nominerade på tur är Klas Östergren med I en skog av sumak.


Klas Östergren är riktigt skickligt med språket och gestaltningen i sina böcker, här får vi se tillbaka genom en långsam berättelse i det lilla.

Vi får möta huvudpersonen Kenneth som är ung 1970 i västra Stockholm. Runt honom knarkas det och sups det tidstypiskt. Vietnamkriget är ständigt närvarande. Kenneths mamma syr om kläder till vanföra och grannen misshandlar sin hustru utan att skämmas.

Så dyker en ny elev upp i Kenneths klass, Dan...
"Den här nye bar ytterrock, mörka byxor med pressveck, vit skjorta under en cardigan. Han hade välputsade brogueskor med lädersulor. Det ljusbruna, lite lockiga håret var kortklippt. På det hela taget en vuxen stil som inte betecknade någon särskild tillhörighet, och därför inte heller något klart avståndstagande."

Det hela är lite mystiskt berättat, och den där sommaren då inget händer... då händer allt, men Kenneth förstår det nog inte just då. Språket är som sagt snyggt och gör berättelsen rättvisa.

DN sammanfattar bra: "... även den nya boken är mycket Östergrensk, om ynglingars kliv ut i vuxenvärlden. Den kombinerar berättarglädje med ett öga för sociala sammanhang, och en nypa populärkultur."

Jag faller inte pladask, men visst är det bra.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller på t.ex. Adlibris eller Bokus.

tisdag 21 november 2017

Just nu är jag här av Isabelle Ståhl

Nästa nominerade till Augustipriset i den skönlitterära klassen. Just nu är jag här av Isabelle Ståhl.



Den här boken hade jag höga förväntningar på. Och den uppfyllde dem med råge. Den har kallats för generationsroman och en ny Jack. Men den behöver inte jämföras och bli en ny-något. Jag gillar den. Inte för att den är insmickrande och trevligt underhållande, utanför att den känns äkta.
Elise har GPS:en ständigt påslagen och utbyter erfarenheter av antidepressiva med sina vänner. Hon tycker egentligen bara om män i övre medelåldern, de är som hästar, så lugna, orubbliga och förnöjsamma, de har ingen ångest, de bara äter och sover och berättar anekdoter. Hon skulle vilja vara en häst.
Elise bokens huvudperson bor i Stockholm och är vilsen. Hon bor i andra hand och flyttar runt, jobbar på bemanningsföretag och flyttas runt. Hon läser strökurser på universitetet utan mål och söker hela tiden det sammanhang hon inte har. Allt ackompanjerat till sorglöst knaprande av Sobril och dejtande på Tinder.

Det är hudlöst och nära men ändå på en armlängds avstånd.  

Berättelsen är en mycket samtida Stockholmskildring. Jag påminns, som så många, om Therese Bohman och Lyra Ekström Lindbäck i stilen och gillar det. Händelser som nyss hände i verkligheten finns där och ger effektiva tidsmarkörer. Jag känner igen mig.

Kanske känner jag igen mig inte bara i miljön, kanske känner jag igen unga kvinnor idag, kanske är det så här det ser ut för många. Inte alls som det var för Jack.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. på Adlibris eller Bokus

måndag 20 november 2017

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru

Dags att blogga lite om de Augustprisnominerade i den skönlitterära klassen!


Går hårt ut med en fantastisk, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru. Författaren har prisats på olika sätt i sitt författarskap, för denna bok fick han 2017 års Aniarapris med motiveringen "I sin senaste bok visar Anyuru att han i Harry Martinsons anda också förmår framlocka den paradoxala strimma av hopp som varje verklig dystopi rymmer."
En vinterkväll kliver tre individer som svär trohet till den sönderfallande terrorstaten Daesh in i en bokhandel. En kontroversiell konstnärs framträdande avbryts av ett pistolskott, panik utbryter och samtliga i lokalen tas som gisslan. Men en av de tre angriparna, en ung kvinna som har som uppgift att filma våldet, bär på en hemlighet som kan ändra allt. Under attacken vänder hon sig till en av de andra och viskar: Allt är fel. Vi borde inte vara här. Vi borde sticka.
Det här är en makalös berättelse om hopp och förtvivlan i ett sönderfallande Europa. En dystopi som ligger så nära vår oro och våra farhågor att det emellanåt blir mycket obehagligt.  Det är isande verkligt men också svävande magiskt. Vad är framtid och vad är nuet? Vem kan man egentligen tro på? Vad är det som definierar oss som människor?

Det är också en berättelse som försöker ge en nyanserad bild av väldigt svåra frågor. Som får mig att tänka till, att vilja diskutera, att vilja förstå, utan att ursäkta och utan att förmildra.

Språket lyfter allt. Eller rättare sagt framhäver, utan att häva fram. Som poesi flyter orden i raderna. Blir specifikt där det krävs och mjukt rytmisk när det behövs. Otroligt skickligt och det gör att det går att ta till sig det emellanåt förfärliga på ett sätt som är hanterbart.

Detta är en av de bästa böcker jag läst på mycket länge! Jag kommer att läsa den igen, och den är utmärkt för en bokcirkel.

Låna den på biblan, köp den hos din lokala bokhandlare eller hos Adlibris eller Bokus.




måndag 13 november 2017

Bildning


Ikväll har jag fått en dos bildning. ;-)

Jag har lyssnat på Kristna Sandberg och Qaisar Mahmood som samtalat med Calle Nathanson om bildning utifrån antologin Bildning - då, nu, sen där de alla tre skrivit var sitt kapitel.

Kunskap är makt, sägs det – gäller det även idag när s.k. alternativ fakta tillhör vardagen? Hur står det till med vår förmåga att tänka kritiskt? Vad är egentligen bildning – vem är det som ska bildas, och av vem? Hur formar vi samhället för att främja bildning? Vill vi det? Är bildning intressant/viktigt idag?

Några snabba reflektioner: Jag ser på bildning som den pågående nyfikenhet på världen och kunskap om den som vi har. Nyfikenheten som ger oss möjligheter att korsa linjer, röra oss mellan rummen. Som gör att vi vågar kliva på där det inte är självklart. Det kan vara på Operan eller på Folkets Hus i Rinkeby. Bildning är också lust och glädje, inte att förglömma.

Bildning är något som kan vara starkt drivet eller långsamt pågående. Och det kräver ett öppet sinne och samtal. Samtal hela tiden och även med dem som tycker annorlunda, eller kanske främst den typen av samtal. De samtal som ger mig tanken "Jaha, hen tänker så, jag förstår."

Bildning är också starkt kopplat till kultur känner jag. Till litteraturen, konsten och scenerna. Den ger mig referensramar och möjlighet att lära om andra även om möjligheten att faktiskt förflytta sig är begränsad. Kulturen bygger broar. Men kan också bygga murar.

En del får starten på sin bildningsresa helt automatiskt genom att leva i sammanhang där bildning finns och överförs i vardagen, andra får kämpa på egen hand för att vidga sina vyer. Hur möjliggör vi bildning och hur gör vi frågan om bildning till en fråga på samhällsagendan?

Mycket intressanta och viktiga frågor som lockar och pockar på till ytterligare samtal! Vi får alla se till att det blir så.


Samtalet var ett i serien Bokmåndag på Kulturhuset Stadsteatern Vällingby i samarbete med Föreningen Trappan, ABF Stockholm och Folkets Hus och Parker.

Qaisar Mahmood blev 2012 mycket uppmärksammad för Jakten på svenskheten och gav 2016 ut romandebuten Halva liv som jag skrivit om här. Kristina Sandberg är författaren bakom Ta itu och den hyllade trilogin om hemmafrun Maj (som hon berättar om här), och har bl.a. tilldelats Augustpriset. Calle Nathanson är vd Folkets Hus och Parker.


onsdag 8 november 2017

Rösta på din favorit!


2016 års vinnare av Lilla Augustpriset, Sigrid Nikka
Lilla Augustpriset instiftades 1994 av Svenska Förläggareföreningen för att öka unga människors intresse för läsning och uppmuntra till eget skrivande. Tävlingen är öppen för alla mellan 16 och 20 år och har blivit en riktig plantskola för nya författare. Vinnaren får 15 000 kr och prisutdelningen sker vid Augustgalan, som i år hålls den 27 november i Stockholms Konserthus.

Nu kan du läsa de sex nominerade berättelserna till priset 2017. Och rösta på din favorit. En sammanvägning av läsarnas röster och juryns bedömning avgör vem som vinner.

Rösta senast den 20 november! 

tisdag 7 november 2017

Missa inte Augustpodden!


Nu ligger 8 avsnitt uppe i Augustpodden.

Och Augustpodden har i år fått nya kläder. Detta är en ny inspirerande serie om läsning. Journalisten Tara Moshizi bjuder in kända gäster till studion för att bland annat prata om romankaraktärer de blivit kära i, böcker som fått dem att lipa och författare som format deras uppväxt. Och vilket är egentligen det bästa läsminnet? Carina Bergfelt tipsar om pocketpärlor. Är Sandra Beijer Ester eller Hugo? Vilken kokbok borde finnas i varje kök? Och mycket mer!

Du kan också lyssna på Daniel Sjölin som träffar Jans Liljestrand, Emma Frans och Johanna Lundin för att prata om förväntningarna och förhoppningarna inför årets Augustpris.

Här finns också intervjuer med de nominerade. 

Missa inte det!

De oroliga av Linn Ullman

Linn Ullmans De oroliga är en försynt bok. Eller inte försynt.. lågmäld, precis, och med en klangbotten som skakar om ens inre. Det är en uppväxtskildring, och en berättelse om mellanrum. Att alltid längta, att aldrig få.

Den yttre berättelsen handlar om hur det är att vara dotter och växa upp med Ingmar Bergman och Liv Ullman och i de sammanhang de lever. Den inre berättelsen handlar om minnen och längtan, längtan efter föräldrarnas kärlek och bekräftelse.

Den lilla Linn får skapa sina egna rutiner i brist på trygghet. Fadern som har rutiner och regler för allt, men som bara utgår från sina egna behov. Modern som inte har några rutiner alls. Och ingen av dem vill nog egentligen vara förälder.

"Jag numrerar, ordnar och katalogiserar. Jag säger: Det var tre kärlekar. Jag är idag lika gammal som min far var när jag föddes. Fyrtioåtta år. Min mor var tjugosju, hon såg både mycket äldre och mycket yngre ut än sin ålder den gången."
Det är väldigt skickligt skrivet. Vi kastas mellan olika tidpunkter i Linns liv. Precis som minnen är får vi berättelsen i fragment, allt väldigt precist formulerat nästan opersonligt. Och det gör det hela mycket mer intensivt och drabbande.

Läs den! Inte för att få inblick i just dessa kända människors liv, utan för att ta del av en uppväxt och familjerelation som så klart finns även på andra ställen.

Vi diskuterade boken i min bokcirkel Bokvännerna ikväll och diskussionerna gick höga. En engagerande berättelse! Vi tyckte alla om den, men tolkade innehåll, stil och uppsåt på olika sätt. Vad menar hon egentligen? Vad vill hon säga?

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos t.ex. Adlibris eller Bokus.


fredag 27 oktober 2017

En kväll på residenset

Det skulle kunna vara en boktitel... eller en saga. :)

Islands ambassadör bjöd i går kväll in till ett samtal mellan Svante Weyler och Audur Ava Ólafsdóttir på residenset.

Till en sådan fin inbjudan tackar en ju inte nej, och det visade sig vara helt rätt beslut. Ett mindre sällskap med kopplingar till Island och litteratur samlades i det vackra residenset för att höra på ett fint samtal och få möjlighet att mingla i gott sällskap och intressanta diskussioner.


Audur Ava Ólafsdóttir är en ny författarbekantskap för mig. Jag köpte hennes bok Den sista kvinnan hos Weyler för ett bra tag sedan och nu på sensommaren var det dags att läsa. Jag har skrivit lite kort om den här. Jag är lite förtjust i Isländska författare, det är ofta något kargt över berättelserna som tilltalar mig. I alla fall bland dem jag läst!

Författaren är nu aktuell med en ny bok Ärr. Hon också kommer till Stockholm Litterature i helgen, då i samtal med Daniel Sjölin på temat Familjens smärtpunkt.

Audur Ava Ólafsdóttir startade sitt författarskap sent i livet, då hon var närmare 40, även om hon skrivit i hela sitt liv berättar hon. Efter att ha levt länge i Frankrike blev känslan av att inte vara helt och hållet i ETT språk tydlig. Och att vara "mellan språk" är ett tema som återkommer i hennes böcker. Det oskrivna är ofta i fokus, mycket sker mellan orden, mellan raderna.

I böckerna lyfter hon också ofta fram människor som på något sätt är udda, som inte passar in. Hon säger att det känts viktigt för henne att kunna ge en röst till dem som ofta inte har det. Familjen är i fokus och berättelserna är fyllda av känsliga män, eller kanske män som uttrycker sina känslor på olika sätt. Hon har velat skriva sig bort från den klassiska isländska vikingen, en karaktär som allt för ofta får representera islänningen menar hon.
I Ärr får vi träffa Jónas som är 49 år, islänning, frånskild, besatt av att reparera saker, och det är länge sedan han kände en kvinnas kropp nära sin egen. Han har tappat lusten att leva, frågan är bara hur han ska göra. För att hans enda dotter Gudrun inte ska behöva ta hand om hans döda kropp, reser han utomlands, till ett land utan namn. Han ger sig själv sju dagar att lyckas, skapelsen baklänges. Under tiden upptäcker han saker han inte visste om både sina egna, och andras, ärr.
Och något att ha med sig i berättelsen är vetskapen om att vi alla föds med minst ett ärr, naveln...

Som alltid blir läsupplevelsen berikad av att höra författaren berätta om sina böcker. En dimension till. Jag tycker också att berättelserna förtjänar att diskuteras, de är perfekta bokcirkelböcker med många frågor om livet och allting. Frågor som vi kanske behöver diskutera oftare...

Tack Estrid Brekkan, Islands ambassadör i Sverige, och Weyler förlag för att jag fick möjlighet att vara med på denna fina kväll. Tack Audur Ava Ólafsdóttir för att du så generöst delade med dig av ditt författarskap.

Jag avrundade dessutom i fint mingel med islänningar i förskingringen och prat om islandsresor, det isländska valet, nobelpristagare och bokbloggande. :)

Audur Ava Ólafsdóttir tilldelades 2016 såväl det finaste isländska litteraturpriset som bokhandlarnas pris för romanen Ärr. Hon har tidigare två romaner på svenska, Rosa Candida (2015) och Den sista kvinnan (2017)




tisdag 24 oktober 2017

Ensamma tillsammans av Jörgen Löwenfeldt - en gång till

Nytt förlag, ny bild, ny bloggpost! :-)

Det började med Bagatellerna. De små korta orden på Instagram, de som gav mig hela berättelser. Det fortsatte med utkastet, den nästan färdiga, som då var En annan rörelse. Och nu, nu är den klar. Ensamma tillsammans av Jörgen Löwenfeldt.

Det här är bra.

Det är en berättelse som kopplar in så många omkringliggande berättelser i min närhet just nu. Den nyligen lästa boken Doktor Wassers recept om identitetssökandet, en bekant som blivit hotad och behöver skydda sin identitet, psykologistudierna som min son just genomgått, frågan som kanske alla ställer sig då och då "Vad är egentligen viktigt?".
Jag är ensam i detta. 
Berättarjaget är en ung man från välbärgad bakgrund som skapat sig ekonomiskt oberoende genom pokerspel på nätet, som målar på detaljerade bilder av staden och människor på väggarna i sin Östermalmsvåning och som söker. För att hitta mening i livet påbörjar han studier på psykologlinjen. Där träffar han Eva och frågorna om identitet, kärlek och vänskap ställs på sin spets. 
Framtiden är bara en framtid. Visserligen stor och allvarlig, å andra sidan helt oväsentlig så länge man ägnar nuet tillräckligt stort intresse. --- Jag vill göra. Inte bara tänka.
Sociala medier och vår uppkopplade värld har en central roll i berättelsen. Den snabba bekräftelsen, möjligheten till snabba beslut. Men författaren lyfter också fram känslan av vänskap och samhörighet som kan växa fram, vi blir nära vänner med människor vi inte känner. Och känner sorg när band bryts.
Jag faller fritt i svärmarna av lajks och kommentarer, är inte van att uppmärksammas för något jag bryr mig om. 
Som sagt, det här är bra. Språket flyter enkelt genom berättelsen och lyfter fram känslorna på ett bra sätt. Jag känner osäkerheten, sökandet, nuet. En debut som helt klart ger mersmak!

Läs den, låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller Adlibris eller Bokus. Och följ @bagatellerna så klart. Det är där det händer!

Ursprungligt publicerad 2017-02-08.

Den sista kvinnan av Audur Ava Olafstottir

Den sista kvinnan. Det låter ödesmättat.. och på ett sätt är det så. Det här är en väldigt fin liten relationsberättelse om livet och allting. Hur det är att ställas inför ett faktum man inte alls kan påverka. 

Den sista kvinnan av Audur Ava Òlafsdóttir handlar om Maria som blir lämnad. Lämnad för en annan, som är man. 
Nyårsafton i Reykjavik. Flóki (maken) till Maria (makan): ”Du är kvinnan i mitt liv.” Sedan lämnar han henne och flyttar ihop med en man. Maria, som fallen från alla skyar, söker tröst och råd hos grannen Perla, en mycket kort kvinna, terapeut och spökskrivare av deckare. Men Marias familj fortsätter att överraska. Fadern, som hon aldrig träffat, dyker plötsligt upp på Island – för att dö. Och hennes mor har inte heller berättat allt.
Det här är emellan åt roligt, eller kanske mer dråpligt. Vi beter oss inte alltid så rationellt i en kris, och det blir sorglustigt.

Tonen är lättsam och det är lite feelgood över det hela, men det är med ett tungt allvar i botten. Karaktärerna är udda och lite skruvade och därför mycket älskansvärda, jag tycker speciellt om grannen Perla som är makalöst udda men visar sig vara den som står mest stadigt på jorden.

Jag tycker om den! Författaren kommer till Stockholm Litterature i helgen och på torsdag träffar jag henne i ett samtal med Svante Weyler på Islands ambassad. :)

Låna på biblan eller köp hos din lokala bokhandlare, eller kanske hos Bokus eller Adlibris

måndag 23 oktober 2017

Nominerade till Augustpriset 2017

Jamendåså.. nu vet vi!

Ikväll har det varit tillkännagivande av nomineringar till Augustpriset 2017. Du kan se kvällens begivenheter här. 
Sex böcker i tre klasser. Skönlitterärt, barn- och ungdom samt facklitteratur.

Och inte att förglömma Lilla Augustpriset!

Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok är:
  • De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru, Norstedts
  • Sidonie & Nathalie. Från Limhamn till Lofoten, Sigrid Combüchen, Norstedts
  • Hastigheten, Jörgen Gassilewski, Albert Bonniers Förlag
  • Just nu är jag här, Isabelle Ståhl, Natur & Kultur
  • Rosor skador, Jenny Tunedal, Wahlström & Widstrand
  • I en skog av sumak, Klas Östergren, Natur & Kultur
Bra spridning på förlagen. Några har jag gissat, de flesta inte. Som vanligt. :)

Det ska bli roligt att läsa de jag inte läst och försöka avgöra vilken som är årets bok, en egentligen omöjlig uppgift.

Här kan du läsa mer om alla nominerade.

Allra först samlade vi alla fina ambassadörer på bild! Du kan läsa om dem här, och läs deras inlägg om böckerna från nu och fram till prisutdelningen i slutet på november!




måndag 16 oktober 2017

Sommaren, syster av Jerker Virdborg

Det här är obehagligt, som vanligt när det är Jerker Virdborg. Inte faktiskt obehagligt, utan under ytan, smygande och ont anande obehagligt. Och riktigt, riktigt bra!

I Sommaren, syster befinner vi oss i ett Sverige i inbördeskrig och belägring. Vi ser fronter, truppförflyttningar, läger och krigsbrott.
Två syskon i Sverige. En underskön sommar. Men något är fel. Vägarna är avspärrade och beväpnade miliser kontrollerar landet. Anna tvingas fly till fots med sin lillebror Erik. Hon är handlingskraftig och säker, han tafatt och vilsen.
Vi får aldrig riktigt veta vad som hänt. Berättelsen är som en konstant närbild, vi saknar hela tiden helhetsbilden, förklaringarna och sammanhangen. Fokus är nuet, relationerna och händelserna. Det ger berättelsen en ständigt stegrande spänning och otålighet.

Det mest obehagliga med detta är att det som vi läser om, sånt som händer i länder långt borta, händer precis HÄR i den här berättelsen. I mitt land, med mina referensramar, med landskapet som är mitt. DET är obehagligt och kanske en mycket nödvändig påminnelse.

Läs den! Och läs även författarens andra böcker, till exempel Skyddsrummet Luxgatan på samma tema men annorlunda.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. Adlibris eller Bokus.

lördag 14 oktober 2017

Grattis älskling av David Hulth Wallgren

Det här är vardag med tvist. En rolig och sorglig, en dråplig och ångestfylld vardag där vi kan känna igen oss!

Grattis älskling av David Hulth Wallgren är en mycket lovande debut, och jag sträckläste den. En hel del igenkänning och bra fångad nutid.
Jag ringer till Kristian på jobbet. Det är hans kollega som svarar.
”Vem är det?” hör jag honom viska till henne.
”Din fru”, viskar hon tillbaka.
Han suckar. Det är inte meningen att jag ska höra det, men det gör jag. Och jag inte direkt säga att jag är överraskad. Kristian suckar rätt ofta nu för tiden, i alla fall när jag pratar med honom. Jag behöver bara säga ”hej” eller ”vad är klockan?” för att han ska sucka demonstrativt.

Boken beskrivs som "..en vass och mycket rolig skildring av äktenskapets svårigheter, om längtan efter kärlek och om att tappa bort sig själv."

Det stämmer bra. De där stora frågorna som föjler med oss i livet, är här fångade i en berättelse som är lätt att ta till sig. Författaren har lyckats skriva om det som så lätt blir klyschigt och pretentiöst eller ren av löjligt, på ett smart sätt som känns äkta. Det handlar om hur små saker blir stora, hur vi missuppfattar och tolkar, men i slutänden om vad som egentligen är viktigt.

Jag faller lite extra för kompisen Lotta som är befriande nördig och ser saker på sitt sätt, och oftast säger det rakt ut. Känner stort behov av att besöka Finefood och äta äppelpaj! :-)

Läs denna, bra svensk feelgood! Jag ser redan fram emot nästa...

En lite rolig personlig historia om denna är att jag träffade David första gången på releasekalas för Ensamma tillsammans av Jörgen Löwenfeldt. Vi har båda länge följt och deltagit i Jörgens Bagatellerna på Insta och började prata då.. om den planerade boken bland annat. Och på den vägen blev det... Att hitta böcker kan ske på så många olika sätt. :)

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller Adlibris eller Bokus.

tisdag 10 oktober 2017

Äntligen?

Nu närmar det sig.

Nomineringarna till Augustpriset tillkännages den 23 oktober, är du snabb kan du köpa en biljett och vara med på plats!

Och den stora frågan just nu är ju, vilka blir det?

I den skönlitterära klassen tror jag/vill jag att de här blir nominerade:
Vad tror/tycker du?

Hör andra spekulera i Augustpodden, bland annat bästa Johanna!

måndag 2 oktober 2017

Årets August-ambassadörer!

Jag fick inte möjligheten att bli August-ambassadör i år, men kommer så klart skriva om priset och böckerna ändå! :-)

Årets ambassadörer är nu utsedda och det är såklart en härlig samling bloggare, instagramare och poddare.

De som i år särskilt bevakar priset Årets svenska skönlitterära bok är:
  • Katarina Stenskytt och Sofia Jonsson, som tillsammans driver bokpodden En förbannad podd.
  • Rosemari Södergren, som bloggar på Kulturbloggen.
  • Johanna Svensson, med Instagram-kontot alskaromaner.
  • Ann-Sofie Lindholm och Margaretha Weimar, som driver Breakfast Bookclub, och anordnar bokcirkelträffar i Stockholm.
Extra glad för Breakfast Bookclub såklart, då är jag ju med på ett hörn ändå... ;-)

Nomineringar till de olika priserna presenteras den 23 oktober på det nya Scenkonstmuseet! Roligt!

torsdag 28 september 2017

Ny läsambassadör utsedd!

Johan Anderblad är ny läsambassadör. Vi känner igen honom som programledare i Barnkanalen.

Läs en intervju här.

"- Jag sitter inte på några höga hästar utan ska ta mig an det här uppdraget på mitt sätt."
Kulturminister Alice Bah Kuhnke presenterade den nya läsambassadören idag på Bokmässan.

Sveriges läsambassadör, eller Läsambassadören, är initierad av Kulturrådet som också finansierar verksamheten.

Läsambassadören ska verka för att alla, oavsett bakgrund, ska få lika möjligheter att nå litteraturen. Men även hitta nya vägar att inspirera till läsning, synliggöra olika sorters läsare i olika miljöer och olika delar av landet och förstärka läsaridentiteter. En viktig målgrupp är även barn och vuxna som av olika skäl inte läser, eller läser i liten omfattning.

Kulturrådet fungerar som stöd, men läsambassadören har stort utrymme att själv utveckla uppdraget. Förordnandet är tvåårigt. Läs mer här på Kulturrådets webbplats.

Tidigare, 2015-2017, har Anne-Marie Körling varit läsambassadör. Hon är legitimerad lärare, utbildar andra lärare, är författare, bloggare, krönikör, föreläsare och inspiratör. Hon är även författare till pedagogisk litteratur och barnböcker samt en rad artiklar om barn och läsning.

tisdag 26 september 2017

Jag är efter

Jag är efter... eller före? Har läst mycket men inte bloggat.
Ska åtgärda! :)
  • Oscar Levertins vänner av Martina Montelius
  • Norrlandskvartetten i Novellix, Stina Stor, Torgny Lindgren,
    P O Enquist, Sara Lidman
  • De dödas verkliga antal av Lotta Olsson
  • Finna sig av Agnes Lidbeck
  • De 7 nycklarna av Åsa Schwartz 
  • De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru
  • Den sista kvinnan av Adur Ava Olafstottir
  • Jorden vaknar av Madeleine Back
  • Just nu är jag här av Isabelle Ståhl
  • Den svavelgula himlen av Kjell Westö

Kan ha slunkit med någon mer... men vilken guldgruva! 
Stay tuned...

torsdag 14 september 2017

Bokfrukost med Monica Isakstuen hos Brombergs

Bästa morgonen idag! Bokfrukost hos Bromberg och samtal med Monica Isakstuen om hennes bok Var snäll mot djuren. Tack Brombergs för ett fint författarsamtal och möjlighet att samlas till frukost med med-bloggare/instagrammare.

Monica berättade generöst om sitt författarskap och om boken och vi hade möjlighet att ställa lite frågor.
De är en liten familj på tre, men mamma och pappa klarar det inte längre och de måste dela den treåriga dottern mellan sig. Omgivningen, allt från väninnor till familjeterapeuter, kommer med hjälpande ord: bodelning, medling, anknytning, transitfas. Barn är starka, de klarar förändring. Karen lyssnar till de goda råden som den moderna kvinna hon är, samtidigt som hela hennes inre gör uppror. Nej, barnet är mitt. Det är jag som barnets mor och en mor ska vara med sitt barn.

Monica berättade att bokens berättelse tar avstamp i hennes eget liv och erfarenheter men inte är rent självbiografisk. Hon läste också en kort episod ur boken där mamman inte riktigt kan hålla masken och dölja sin förtvivlan för barnet.

Vi reflekterade kring hur det påverkar diskussionen om boken, som kallas för skilsmässoroman, att en kvinna skrivit och medger egna erfarenheter? Vi funderade över diskussionen om den "lyckliga" skilsmässan där varannnan-vecka-liv lyfts fram som något önskansvärt och hur det står i kontrast till önskan att aldrig släppa sitt barn ifrån sig. Svåra frågor!
En rå och upprivande roman om att befinna sig i ruinerna av ett äktenskap och som ställer frågan om rollen som mamma är knuten till att leva i en kärnfamilj. Vem är Karen de veckor dottern är hos sin pappa?

Författaren var hos Skavlan den 13 januari och berättade om sin bok, och på lördan gästar hon Lundströms bokradio!


Den här vill jag läsa NU!


Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. Adlibris eller Bokus.

tisdag 22 augusti 2017

Annabelle av Lina Bengtsdotter

Det här är en otroligt skickligt skriven deckare! Och en debut! Jag är imponerad!

Annabelle av Lina Bengtsdotter är en spänningsroman, vi får möta Kriminalinspektör Charlie Lager som skickas till Gullspång, platsen för ett försvinnande, tillsammans med en kollega. Platsen är också hennes barndoms och det blir en resa inte bara i nuet utan även i dået.

Annabelle är den 17-åriga flicka som försvunnit. Vad har hänt och vem är hon egentligen? Sökandet visar på en mer komplex bild än vad som först verkar vara fallet. Och historien kommer ikapp Charlie när gamla vänner och miljöer ger sig till känna.

Berättelsen tar också helt naturligt upp slitningarna mellan stad och land, den lilla bruksorten som kämpar med sin överlevnad när bruket inte längre håller ihop den. Oron för arbetslösheten och vanmakten i att vara beroende, ångesten över tappat hopp.

Det är lågmält och genomtänkt.. och snudd på vemodigt, men det blir aldrig hopplöst. Både bygden och människorna beskrivs ömsint, det känns mycket äkta. Gullspång finns plötsligt på min karta.

Berättelsen fångar mig från första sidan, nästan utan att jag inte märker det så är jag fast det går inte att sluta läsa. Ruskigt spännande och fängslande trots det lugna tempot och den till synes enkla berättelsen. En makalös debut. Längtar redan efter att läsa mer om Charlie Lager.

Lyssna också till bokens soundtrack som mycket väl fångar vemodet, längtan, oron.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. hos Adlibris eller Bokus.

måndag 21 augusti 2017

Pappas pojke av Emelie Schepp

Det här är rappt och spännande! En bladvändare!

Pappas pojke är Emelie Schepps fjärde bok i serien om åklagaren Jana Berzelius, kriminalkommissarie Henrik Levin och kriminalinspektör Mia Bolander. Denna gång handlar det om död och bortförda barn. Och ett förflutet som inte går att komma ifrån.
En varm sommarkväll ringer sexårige Jonathan till sin pappa Sam som är på väg hem. Skräckslagen berättar han att någon har tagit sig in i familjens hus i Norrköping. Det är det sista Sam hör från pojken innan han försvinner spårlöst.
Det är som sagt rappt, berättelsen drivs fram i korta kapitel med parallella berättelser. Vi får följa utvecklingen ur de olika inblandades perspektiv och också genom några sidohistorier som förklarar och stöttar. Det blir väldigt sceniskt och det är lätt att dras med i spänningen som byggs upp successivt. 

Det hade kunnat bli banalt och ytligt, men författaren håller oss i spänning och det visar sig från gång till annan att det inte är som jag trott. Bra!

Slutet!! Ja, jag ska inte spoila. ;-)

Författaren utsågs till Årets deckarförfattare 2016 och 2017 i Crimetime Specsavers Award.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos t.ex. Adlibris eller Bokus.

söndag 13 augusti 2017

Minna saknar en övningslokal av Dorthe Nors

Det här är annorlunda! En kortroman skriven i en mycket speciell form. Korta meningar, upprepningar, som en barnbok. Men ack så effektfullt!

Jag har tidigare läst Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors och gillade den mycket. Minna saknar en övningslokal är minst lika bra, men som sagt annorlunda.
Tystnaden ger utrymme. 
Tystnaden välver sig över ett ögonblicks klarhet. 
Klarheten exponerar en människa. 
Människan är Minna själv. 
Minna har inte sett sin egen människa på länge. 
Minnas människa har slitna toppar. 
Minnas människa har mörka ringar. 
Människans hand darrar stilla.
Minna står på randen till en avgrund. Livet svajar. Hon har blivit raderad och vet inte hur hon ska hitta tillbaka. Hon flyr människorna för att hitta lugnet, hitta sig själv, välja bort andra. Men hon hamnar längst ner i mörkret innan det vänder.

Tim som är på Bornholm, han har en övningslokal. :-)

Ge den en chans, öppna sinnet för det annorlunda. Så värt!

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos Adlibris eller Bokus.

Människor helt utan betydelse av Johan Kling

Den här hittade jag av en slump, och gick helt på det snygga omslaget! :)

Människor utan betydelse är Johan Klings debutroman från 2009.  Han är tidigare tv-producent (Knesset) och långfilmsregissör (Darling) och en av ursprungsmedlemmarna i popgruppen Ratata. :)

Människor helt utan betydelse vann Borås tidnings debutantpris 2010 och blev även en av tio nominerade i Stockholms Stadsbiblioteks omröstning 2010 om den bästa Stockholms-skildringen i litteraturen genom tiderna. Boken är även filmatiserad med Gustaf Skarsgård som regissör, men jag har inte sett filmen, har du?

Den här berättelsen utspelar sig under en sommardag 1998 och känns på ett sätt rätt ytlig, miljön är medieföretagen vid Stureplan och mer eller mindre lyckade människor i ett rätt kallt Stockholm.

Mitt i detta får vi träffa Magnus, som inte riktigt lyckas med något just nu. Han speglar sig i människorna omkring sig, och oroar sig. Oroar sig HELA tiden. Jag får lust att skaka om honom emellanåt. Men han känns också som den människa som faktiskt betyder något, på riktigt.

Det är snyggt skrivet, språket stöttar berättelsen helt och fullt. Det är avståndstagande där det krävs, och nära och ömsint där det behövs. Gillar!

Läs den! Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller på Adlibris eller Bokus.

Hästkrafter av Lars Mytting

Här snackar vi hästkrafter. Och reservdelar. Och hylsnycklar, oljefilter och krossade drömmar.

Hästkrafter är Lars Myttings debut. Jag har tidigare läst Simma med de drunknade av samma författare. Och gett bort hans bok Ved till en mycket god vän.

Författaren är journalist, självlärd Jaguarmekaniker och högtalarkonstruktör, och det förklarar mycket av bokens dragningskraft. Det är en sällsynt blandning av förmåga och lust att uttrycka sig litterärt som blandas med förmågan och lusten att nörda ner sig. I det här fallet i gamla bilar.

I inledningen blir det lite väl mycket meckande.... i mitten tar det sig och i slutet är berättelsen fulländad. Det är nära, naket och sorgligt. Men också finurligt och fnissigt.

Vi får träffa Erik som äger Norges sista Mobil-mack, som mekar bilar med kärlek och lever för sin mack. Dramat blir förändringen kontra bevarandet. Han förlorar kvinnorna till riksvägen och blir kvar. Utvecklingen i samhället är svår att soppa och de värden som Erik vill bevara väger plötsligt lätt, och är svåra att leva på.
"Medan V8:an mullrade på tomgång gick han ut och justerade tändningen 5/8 nyckeln passade inte. Han tog fram den som hade dimensionen 19/32 och kom på at täljaren i bråket var ett primtal. Det var väl jag också, tänkte han. Ett socialt primtal. Endast delbar med mig själv."

Klassiskt om landsbygden mot storstaden, det moderna mot det klassiska, männen som stannar och kvinnorna som far. Känsligt skildrat, med ömhet.

Och han gör det som sagt riktigt bra. Även om jag kunde ha fått slippa några detaljbeskrivningar av bilmodeller, förgasare och tändstift i början. :-D

Läs den! Låna på biblan, köp hos din lokala handlare eller på Adlibris eller Bokus.




söndag 6 augusti 2017

Det första jag tänker på av Ida Jessen

Den här boken jämförs med en kriminalroman... men den är ju en riktigt bra relationsroman.

Det första jag tänker på av Ida Jessen handlar om relationer och död, men mest relationer.

I mitten av berättelsen står Birgitte som efter ett svårt uppbrott tar sin tillflykt till sin bardomsvän Lisa som är präst på danska landsbygden. Lisa bor i präsgården med man och två barn

Lisas värld rasar samman när hennes son blir överkörd och hon kan inte hantera sorgen, hon börjar maniskt själv leta efter den skyldiga. 

Berättelsen är tät, nära och lågmäld. Det ligger en känsla av katastrof under allt hela tiden, som en dov ton. Osäkerhet, frustration, hetta, ångest, sorg.

Allt handlar om relationerna mellan människorna i berättelsen och alla är mer eller mindre osympatiska. Men det är läsvärt, mycket läsvärt. My kind of story! :-)

Läs mer på bloggen om författaren!

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare, eller på Adlibris eller Bokus! Rea just nu, 20 kr.

Jag vet inte vad som händer av Anna Norlin

En berättelse om ett liv som både försvinner och rullas upp.

Anna Norlins bok, Jag vet inte vad som händer, om Marias mamma Elsa som blir dement är nära.. väldigt nära. Jag förstår att en hel del av berättelsen är författarens egen berättelse, men hon lyckas hålla romanformatet väldigt fint. Det måste vara svårt.

Elsa har alltid klarat sig själv och haft ett rikt socialt liv, men så drabbas hon av en stroke. Med ens vänds allt upp och ner och livet blir inte längre som förut. Inte för Elsa och inte för hennes nära och kära.

Författaren beskriver väldigt bra vad som händer när demensen rullar fram, hur verkligheten förändras och hur ångesten kliver in. Hon beskriver också inlevelsefullt hur svårt det är att förstå som anhörig, hur svårt det är att se en nära förändras, hur det är att anpassa sig.

Men det kanske bästa, svåraste och viktigaste, hon duckar inte från resonemang om de "fula" tankarna. De som inte får tänkas. Att man inte vill! Hur man vill att det ska vara som förut! Om hur man alltid känner att man inte gör nog! Hur man smiter...

Det är en liten bok med stort innehåll, läs den. Inte bara om du har demens i din närhet utan för att det är så givande att få fundera på hur livet kan förändras på ett ögonblick och man kan bli helt främmande för sin omvärld.

Tack Nopublishing för möjligheten! Läs om boken på författarens egen sida.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos Adlibris eller Bokus!

Mördarens väg av Martin Falkman

Det här är svart, ångestfullt, intensivt, våldsamt.. vi leds in i de mörkaste delarna av människans vrår. Och ruskigt bra. Läste hela som på en inandning!

Mördarens väg av Martin Falkman är en fristående spegling av hans tidigare bok Tunneln i slutet av ljuset som jag skrivit om på bloggen.

Hur mycket är ett liv värt? Går det att köpa? En man som är besatt av att döda. En man som vill dö. Vad händer när deras vägar korsas? Och vad händer med människan när livet runt om en rasar? Vem blir det då som tar kontrollen?

I den tidigare boken fick vi följa mannen som tappat livslusten. Den här gången får vi berättelsen från andra sidan, från den som vill döda, som vill känna liv rinna ur en kropp, som skadat och dödat länge och bara vill gå längre.. en maktfullkomlig psykopat. Frågan är bara, kan han ta det slutliga steget?

Det här är riktigt snygg skrivet. Suggestivt, intensivt och obehagligt. Suger tag i mig från första ordet, håller mig kvar men läser ibland med halvt bortvänt huvud. Mörkret fascinerar och äcklar mig.

Språket stöttar berättelsen på ett utmärkt sätt. Det är direkt och oinsmickrande, rakt på sak utan omskrivningar. Det lämnar också öppet för tolkningar. Att i mitten skjuta in ett kort kapitel med fruns berättelse är smart, det ger en dimension till.

Att berättelsen är en spegling av en annan berättelse är också ett bra grepp som definitivt ger mervärde även om det inte är ett måste att läsa båda, de står på egna ben. Men likheterna och kontrasterna är närvarande i min läsning. Mörkret håller samman, sympatier delar upp.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos Adlibris eller Bokus.


Algblomning av Sten Rosendahl

Ibland slumpar det sig så att man träffar en människa som visar sig vara författare .. och som precis ger ut sin debutroman (den första delen i en trilogi). Tack Sten för att jag fick läsa! 👍

Algblomning av Sten Rosendahl är en sience-ficion/thriller/deckare/dystopi eller helt enkelt en riktigt bra skriven berättelse!

Miljön är Stockholm tvåhundra år efter en global miljökatastrof som har förändrat livsvillkoren på jorden drastiskt. Greppet känns klassiskt för genren och vi känner igen miljön från andra böcker och filmer. Luften går inte att andas, människorna lever i byggnader ovan och under jord, starkt klassindelat. Övervakning och kontroll är ett givet inslag.

I denna framtida värld får vi träffa Inspektör May Born som arbetar på centralpolisens säkerhetsrotel. I utredningen av ett mordfall träffar hon på, och får oväntad hjälp av, Tom Lexler, en dörrknackande försäljare av städrobotar som också har ett stort intresse för Stockholms historia.

Miljö- och personbeskrivningarna är verkligen mycket snyggt tecknade. Jag känner igen mig. Kopplingen till i nutiden aktuella samhällsfrågor är allestädes närvarande. Scenariot känns tyvärr alldeles, alldeles troligt. De två huvudpersonerna tillåts också fundera över sin situation och sina personliga relationer utan att det tar över för mycket.

Själva deckarhistorien är också den smart och känns klassisk trots framtida tekniska innovationer som jag inte ska avslöja. Radarparet från olika delar av den nya världen, som kompletterar varandra i utredningen. Och jag säger bara, Stig Trenter! Älskart´t!!

En så här snyggt och smart skriven bok får du inte missa att läsa, och jag ser mycket fram att läsa fortsättningen! 

Boken släpps officiellt på Bokmässan i september, håll utkik! Du kan också titta in på författarens Facebooksida.

måndag 31 juli 2017

Long time no see

Ibland blir det inte som tänkt. Ibland får en prioritera. Ibland blir en paus något längre än tänkt.

Men... NU är jag här igen. Och jag har läst så klart. Hela tiden. :-)
  • En nästan sann historia av Mattias Edwardsson
  • Norrländsk Akvavit av Torgny Lindgren
  • Ditt liv och mitt av MajGull Axelsson 
  • Händig man sökes av Jöns Hellsing
  • På väg från Atocha av Ben Lerner
  • Vänd dig inte om Tove Alsterdal
  • Djävulsdoft av Mons Kallentoft
  • Blybröllop av Sara Paborn
  • Klass av Elise Karlsson
  • Lyckliga människor läser och dricker kaffe av Agnès Martin-Lugand
  • Landhöjning två centimeter per natt av Jerker Virdborg
  • Aprilhäxan av MajGull Axelsson
  • 6 dagar av David Bergman
  • Upptäckarna av Per Anders Fogelström
  • Algblomning av Sten Rosendahl
  • Jag vet inte vad som händer av Anna Norlin
  • Det hänger en ängel ensam i skogen av Samuel Björk
  • Det första jag tänker på av Ida Jessen
  • Båten av Nam Le
  • Fallet med de försvunna böckerna av Ian Sansom
  • Fem på nya äventyr av Enid Blyton
  • Flickan och löjtnanten av Gunnar Dahl
Jag har också läst en bok som är på väg att bli bok, så att säga. Av Martin Falkman. Har du inte läst honom så gör det bums! Mycket bra, mycket obehagligt, mycket mörkt... 😎

Oj... det blev några stycken när jag tittade efter. :-) Jag kommer att skriva om dem vart efter, kanske inte prick alla men nästan. Stay tuned!




onsdag 26 april 2017

Priser och utmärkelser - O

O som i  Ole och Ann-Marie Söderströms pris

Ole och Ann-Marie Söderströms pris är ett pris instiftat av Svenska Akademien 2011. Det har tillkommit genom en donation till Akademien och ska tilldelas en författare av hög litterär förtjänst. Priset delas ut vart tredje år. Prissumman är 35 000 kronor.

År 2014 tilldelades Stefan Lindberg priset.

Han är just nu aktuell med boken Nätterna på Mon Chéri

Stefan Lindberg verkar också som dramatiker och översättare och hans pjäser har spelats i såväl Sverige som utomlands. 

Har du läst något av Lindberg? Det har inte jag. Än. :-)
  
Detta är inlägg 57 av 100 i utmaningen #blogg100

tisdag 25 april 2017

Årets bok 2017 - de nominerade

Spänningen stiger... vilka blir det?!

Bonniers bokklubbar håller i arrangemanget Årets Bok 2017! Juryn har jobbat för högtryck med att läsa, bedöma, diskutera och komma överens om vilka 12 böcker som skall nomineras.

Idag tillkännages alla nomineringar och därefter kan vi all rösta på vår favorit. Röstningen pågår t.o.m 20 augusti och vinnaren belönas sedan en pampig prisutdelning på Bokmässan i Göteborg, i september.

De nominerade ääääär:


Jag har läst tre... några kvar alltså. :) Du?

Detta är inlägg 56 av 100 i utmaningen #blogg100


måndag 24 april 2017

Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren

Det här är ett äventyr!

Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren är vinnare av Augustpriset 2002. Jag läste din inte då, men den har stått i min bokhylla länge. Och vips var det dags i bokcirkeln! Bra val!

Romanens huvudperson är Hercule Barfuss, född på ett glädjehus i Königsberg 1813 och han väcker människors fasa med sin vanställdhet, han är dessutom dvärg och dövstum, och det är ett mirakel att han överlever.

Han har fått en gåva, eller snarare två. Den ena är förmågan att läsa andras tankar. Den andra är hans okuvliga kärlek. En flicka föds på bordellen samma natt som han, och samhörigheten med henne, Henriette Vogel, blir ledstjärnan för hela hans liv.

Hercules liv är hårt, flera gånger är det nära slutet. Det går igenom kloster och dårhus, Vatikanen och varitésällskap, Swedenborgianer och salonger. Det är ett historiskt nedslag i en tid som var svår för en som var annorlunda. Men det är också en tid då Europa utvecklas stort, de tekniska landvinningarna är makalösa. Men kanske inte de mänskliga. 

I en prolog och epilog som är daterade på 1990-talet får vi bekanta oss också med Hercules efterlevande som bor på ön St. Martha's Vineyard i Amerika dit emigrerade Hercule när hans liv tog en ny vändning.

Det är storslaget, målat med breda penseldrag för helheten, och i små små detaljer för att få känslan. Känslan hur det kan vara om man istället för de vanliga fem sinnena använder ett annat. Det är också våldsamt och bloddrypande, det är fullt av hat bredvid kärleken. Det får mig att fundera över Hercule, kan allt hat och våld verkligen rättfärdigas? För kärleks skull? I den här berättelsen finns mycket att fundera över och diskutera, en bra bokcirkelbok!

Jag tyckte om den, men berättelsen är kanske lite för storslagen för min smak. Visst det är spännande och intressant, men alla långa utvikningar får mig ibland att tappa fokus. Och som sagt. Allt blod... nja. Men språket! Språket är briljant. Helt perfekt till berättelsen, och så snyggt "ihopsvängt" emellanåt. Jag småskrattar och jag kväljs, jag blir tårögd och jag blir skrämd. Det är värt en hel del.

Detta är inlägg 55 av 100 i utmaningen #blogg100

lördag 22 april 2017

Bergslagsleden

En dag för öga och själ! Bergslagsleden, etapp 6. Njutning varje minut!










Detta är inlägg 53 av 100 i utmaningen #blogg100

fredag 21 april 2017

torsdag 20 april 2017

Priser och utmärkelser - N

N som i Norrlands litteraturpris

Norrlands litteraturpris är ett litterärt pris som utdelas av Norrländska litteratursällskapet (tidigare Norrländska författarsällskapet). Priset instiftades 1973 och kallades fram till 2008 för Rörlingstipendiet efter författaren och journalisten Arnold Rörling. Sedan 2014 utdelas ytterligare ett pris för barn- och ungdomslitteratur. De båda prisen utdelas i augusti varje år till "ett lovande författarskap med norrländsk anknytning". Priset är på 10 000 svenska kronor .


Katarina Kieri har tilldelats Norrlands litteraturpris 2016 för sin roman Vårt värde.

"Närmast rastlöst driver Katarina Kieri fram en berättelse i vi-form, om en generation som kilats fast mellan ytterligheter: varken bybo eller stadsbo, allvarsam eller svamlig, modern eller från det förflutna, stolt eller skamsen. Det är en roman som på samma gång styrker identiteten som ständigt ifrågasätter den, präglad av det tornedalska, men bestulen från det finska språket och i kollision med det moderna livet i staden. Av tomrummet som skapas formar Kieri ett träffsäkert tidsdokument om ett barn till tornedalingar i deltidsexil."


Detta är inlägg 51 av 100 i utmaningen #blogg100

onsdag 19 april 2017

Det blir som det blir

Det blir som det blir. Eller så blir det som man gör det. Eller...

Planen på ett intressant och spännande inlägg som nummer 50 i #blogg100 fanns där.

Tiden och orken att kreeara och inspirera fanns där inte.

Så då blev det inte. Eller jag gjorde det inte. Eller...

Detta är inlägg 50 av 100 i utmaningen #blogg100