lördag 2 april 2016

Vandringsdag

Vandring är min passion. Att få gå... bara gå.

Jag brukar säga att naturen ger så mycket, men idag tänkte jag att det faktiskt inte är så. Naturen är. Det är det som är grejen. Jag kan inte, där jag går, bestämma något om det som kommer. Det är som det är.

Dagens runda blev Adelsöleden. En fantastiskt fin rundslinga på Adelsö. Några timmar i skogen, längs hagar och betesmark, vid Mälarens vatten. Det här är kulturlandskap, här har människor levt och verkat länge, länge. Brukat jorden och skogen, färdats på vattnen. Björkö med Birka ligger nästgårds.

Fågelkvitter, fågelkvitter, fågelkvitter. Mååånga fikapauser. Att sätta sig på en sten, en stock eller en lämpligt utplacerad bänk och bara vara med kaffekoppen i hand. Ta in omvärlden. Nu snackar vi mindfulness en masse! :)

Såg inte till några stora djur förutom rådjuren på håll och tranorna förstås. Men de märks, de andra. De som går fram som jordfräsar i markerna. Vildsvinen. Jag är glad att de håller sig undan dagtid, men jag kan inte låta bli att klampa lite extra emellanåt...


Inlägg 33/100 i utmaningen #blogg100

2 kommentarer:

  1. Jag håller med dig, att vandra är underbart :) Vi bor i Bayern och vandrar ofta med våra barn i alperna, det är fantastiskt!
    /Linnea

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alperna måste vara underbart att ha nära sig! Vackert vart man än ser. :)

      Radera