Sidor

Visar inlägg med etikett Norstedts. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Norstedts. Visa alla inlägg

torsdag 20 december 2018

Julklappstips 7 - min jullovshög

Snart är det jul hörrni! Som sagt. Och hårda klappar är ett måste. En bok är som ett liv, ett extra, ett komplement eller bara en fantasi.

Jag har redan och kommer under några dagar framöver tipsa er om läsvärda böcker! Idag blir det en chansning - böcker jag ännu inte läst men tänk mig att välja ur under jullovet! 


En ung dokumentärfilmare från Syrien söker asyl i Sverige. Inom sig bär han på en oförglömlig berättelse om förbjuden kärlek och svek. Han vill att någon ska skriva hans historia och frigöra honom från det tomrum som han sugits upp av under dagarna på flyktingförläggningen.
Kanske kan författaren som han av en slump lärt känna i Göteborg berätta historien om det glamourösa gaylivet i Kairo, Istanbul och Damaskus. "Det finns ingen annan som kan göra det bättre än du själv", insisterar författaren. Men nu när hans intresse har väckts ... vad är det för hemskheter som döljer sig bakom denna historia om flykt och kärlek?
Aleksander Motturis nya roman är en resa in i en värld där all fiktion som inte tillfredsställer begäret efter våld är dömd att misslyckas.
»Mamma jag var ju rädd för dig. Jag visste inte vem du hade blivit. Hur skulle jag någonsin ha kunnat säga det?«
Urban har flyttat från landet till staden för att börja ett nytt liv, kanske som dokumentärfilmare. Men efter en misslyckad kärlekshistoria tar ensamheten över, han fylls av missmod, drar sig undan människorna och börjar odla ett säreget intresse för fågelägg. Han hoppas att en ny förälskelse ska rädda honom men plågas av skuld för att han aldrig förmådde besvara breven från sin mamma.
Lugnet är en roman om begär och hämnd i ett Stockholm på tröskeln till det nya millenniet. 
  • Nord av Merethe Lindström 
Ett krig går mot sitt slut, människor är på vandring, utdrivna ur sina hus, fördrivna från byar och läger. En ung pojke har sluppit undan från marscherna och följer kompassen mot norr. Hans skulderblad sticker ut som avklippta vingar. Han är vad andra säger att han är, han är utsvulten och förnedrad. Han vandrar genom ett landskap lika ödelagt som vackert och slår följe med en annan som också bär på en hemlighet.
Nord är en mörk roman med spår från de berättelser som ligger djupt ned i vårt kollektiva medvetande.
Ett tåg stannar på spåret mitt i natten och en ensam kvinna kliver ut genom de öppna dörrarna, följer ropet ur den djupa skogen.
Så är det att läsa Andrea Lundgren: man lockas med av en ton som leder bort, till något vi inte ens kan föreställa oss. 
De sex novellerna i Nordisk fauna befolkas av djur: rävar, blåvalar, gäddor, katter, fåglar.  
Och människor, som alla längtar efter förvandlingen.
Ett mänskligt öde är något aldrig avslutat. Så framstår människan hos Björn Runeborg. Och desto påtagligare så när han skriver om historiska personer.
I Socialdemokratiska noveller följer vi landsfadern Per Albin Hansson på hans livs sista spårvagnsfärd. Vi bilar genom Texas och plockar upp en liftande karismatisk ung svensk vid namn Olof Palme. Genom fiktioner oberäkneliga som verkligheten möter vi Kata Dalström, Hjalmar Branting, Tage & Aina Erlander, Ernst Wigforss, Mona Sahlin, Gunnar Sträng. Politiska legender som blir livs levande till och med när de bara framträder i någons fantasi.
Björn Runeborgs nya novellsamling är en unik betraktelse i fiktiva former över en svensk socialdemokrati som inte med någon självklarhet existerar i världen.
En ung förälskad mamma mister sin man när han drabbas av minnesförlust, en dotter begår självmord, en annan ignoreras av sin döende far. I sju täta och delvis sammanflätade noveller undersöker Caroline Albertine Minor sorg, förlust, skam och vänskap. Med vardagligt konkreta detaljer och på skimrande prosa förmedlar författaren nyanserat och träffande några av tillvarons svåraste situationer. Hon lyckas sätta ord på de välsignade stunder när någon annan får hjälpa den plågade och krisdrabbade in i livet igen.



måndag 17 december 2018

Julklappstips 4 - noveller

Snart är det jul hörrni! Som sagt. Och hårda klappar är ett måste. En bok är som ett liv, ett extra, ett komplement eller bara en fantasi.

Jag kommer att under några dagar framöver tipsa er om läsvärda böcker! Idag blir det noveller!

Jag har tidigare skrivit en hel del om noveller. Små godbitar att njuta när tiden är lite knapp eller det helt enkelt bara behövs en liten berättelse.

Novellix är en underbar leverantör av just smågodis! Där kan du alltid börja!

Bli som folk av Stina Stoor som jag skrivit om härEn novellsamling som ligger lite extra varmt om hjärtat. 

"Bli som folk består av nio noveller som alla utspelar sig i gränstrakterna mellan samtid och dåtid, barndom och vuxenlandskap. Flickor försöker bli fulländade, pojkar måste bli män. Och så beskaffenhetens alla gåtor.

Där är Sandra som säger sig också ha gömt ett lik. Där är a Gun med sin älskare, och sedan barnbarnet hans, som tar över Zündappen och kanske mer än så. Och där är Fresias pappa som har vitt pannband och gärna jämför fingrar och tår. Och vad gör en blå wunderbaum utan snöre i en gäddas mage? Vem gör de riktiga björnspåren i dikesleran? Vad händer egentligen under brunnslocket?"


Plötsligt knackar det på dörren av Etkar Keret. Också en underbar samling noveller!

"The New York Times har utnämnt Etgar Keret till "one of the most original writers of his generation.” I den här lekfulla, underfundiga och galet roliga novellsamling visar han varför. Här skildrar Keret det vardagslivets absurditeter som ingen annan.
Att uppfostra ett barn, att ljuga för chefen, att beställa mat på en restaurang: I Etgar Kerets kortnoveller är vardagslivet komplicerat, ja till och med smått surrealistiskt. Med särpräglad lekfullhet och en Kafkas känsla för det absurda står människan i centrum.
Det är en fartfylld, smart och oupphörligt underhållande bok som stannar kvar i läsaren länge."


torsdag 25 oktober 2018

Ögonvittnet av Anna Bågstam

Gårdagens bokcirkelbok, Ögonvittnet av Anna Bågstam. En spännande och välskriven debut! Vi var rörande överens om att det här är bra. Välskrivet, spännande och nytänkt.


Ett brutalt mord har begåtts i pittoreska fiskeläget Lerviken vid Öresund. En kvinna har avrättats och fått sina ögonlock upptejpade. Mordet sker dagen efter att Harriet flyttat in i sin pappas hus, ett stenkast från brottsplatsen. Det är extra bra att sidoberättelsen här får vara hennes pappa och oron för hans åldrande och eventuella demens, det är inte så vanligt i deckare och ger en fin personlig känsla.

Detta är första delen i en planerad svit om brottsutredaren Harriet Vesterberg. Och Harriet är lätt att tycka om. Hon är trovärdigt skildrad och vi kan nog alla känna igen oss i svårigheterna att vara nyinflyttad och ny på jobbet och kanske lite annorlunda. Harriet är civilanställd inom polisen.
"Hon bestämmer sig för att gå sin egen väg, men den leder in henne på ett spår som hon snart desperat ångrar att hon började följa. Kan mördaren vara någon hon känner?"
Berättelsen börjar kanske lite trevande med mycket kringbeskrivningar men det tar sig och blir riktig spännande, svårt-att-lägga-i-från-sig-spännande! Vi får följa med Harriet både i jobbet och hemmavid och det är trovärdigt upplagt och beskrivet. Här finns familjehemligheter, lögner, oväntade relationsband och mycket, mycket mer. En snygg intrig som håller oss ovetande om helheten enda till slutet.

Och sist men inte minst får vi en snygg cliffhanger till kommande bok! Ser mycket fram emot!

Läs den!

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. Adlibris eller Bokus. Eller gör som jag gjorde denna gång, läs på Storytel!

fredag 12 oktober 2018

Nuckan av Malin Lindroth

Nuckan, finns hon? Hon som befinner sig längst ner i den patriarkala hackordningen. Den överblivna, påstått oknullbara. Hur ska vi förhålla oss till henne, eller är det just det vi inte ska?
Att bli avvisad är inte så farligt. Bara man har förmågan att gå.  

Malin Lindroth, författaren, är 52 år, barnlös och har levt ensam i nästan trettio år. När hon presenterar sig som ofrivilligt ensam blir reaktionerna starka och hon frågar sig vilka historier om livet utanför tvåsamhetsnormen som är möjliga att berätta. Därför bestämde hon sig för att skriva om en livserfarenhet som efterfrågas lika lite idag som i det förflutna.

Det här är en bok som får mig att tänka till. Hur är det med ensamhet, vald eller inte? Vad gör vi när det önskade livet, den önskade tvåsamheten, den önskade familjen inte blir av? Hur hanterar vi människorna i vår närhet som upplever det? Jag läser, läser om. Tänker en stund. Viker, stryker under. Det är ord fulla av sorg, ilska, uppgivenhet, hopp, längtan...


Med tydlighet säger författaren att en nucka inte är en rebell, inte en dissident som vänder patriarkatet ryggen. Nuckan är den heterosexuella kvinnan som blir bortvald, som vill ha kärlek, parförhållande, kanske barn men inte lyckas få det.
Hon är den som betalar höga pris för att försöka leva inom ramarna för ett system som förklarat henne värdelös.
Detta är ett befrielseprojekt, ett ifrågasättande av de normer som vi fortfarande är så knutna till och kanske blinda inför och ett beredande av plats för den större berättelsen om kärlek, makt och relationer. 

Läs den! Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. Adlibris eller Bokus

torsdag 27 september 2018

Förlåten av Agnes Lidbeck

En roman om förlust, syskonskap och våra begränsade möjligheter att förstå varandra.

Beskrivningen av Agnes Lidbecks roman Förlåten är mitt i prick för mitt intresse! Relationer i kubik, vad kan vara bättre. Författarens debut Finna sig som jag läste förra året tyckte jag mycket om, så även denna.


Ellen och Maria är systrar men har en väldigt pliktskyldig relation. När pappan plötsligt dör och huset på ön där de tillbringat sin barndom ska säljas ställs mycket på sin spets. Under några sommarmånader tvingas systrarna närma sig minne de inte vill veta av.

Det är intressant attt som ensambarn att läsa om syskonskap. Jag kan både längta efter samhörigheten och vara lättad över att slippa nötandet. Missförstånd som växer sig till samförstånd. Tolkningar och minnen som aldrig närmar sig varandra utan färdas sida vid sida i livet utan att kunna mötas.
"Hon vet att Ellen kan siffrorna, hon behvöer inte oroa sig fö ratt Ellen ska ändra uppfattning. Det är tryggt att försöka tvinga Ellen att ändra sig. Det kommer inte att leda till att hon plötsligt tar Maria på orden."
Varje ord är vägt på guldvåg i den här berättelsen, men ändå känns den flödig och luftig. Det är de rätta orden som finns där. Berättelsen flyter på mellan beskrivningarna av barndomen och nutiden.  Det finns precis lagom mellanrum att låta de egna tankarna vila i.

Läs den! Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller på t.ex. Adlibris eller Bokus,

måndag 20 november 2017

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru

Dags att blogga lite om de Augustprisnominerade i den skönlitterära klassen!


Går hårt ut med en fantastisk, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru. Författaren har prisats på olika sätt i sitt författarskap, för denna bok fick han 2017 års Aniarapris med motiveringen "I sin senaste bok visar Anyuru att han i Harry Martinsons anda också förmår framlocka den paradoxala strimma av hopp som varje verklig dystopi rymmer."
En vinterkväll kliver tre individer som svär trohet till den sönderfallande terrorstaten Daesh in i en bokhandel. En kontroversiell konstnärs framträdande avbryts av ett pistolskott, panik utbryter och samtliga i lokalen tas som gisslan. Men en av de tre angriparna, en ung kvinna som har som uppgift att filma våldet, bär på en hemlighet som kan ändra allt. Under attacken vänder hon sig till en av de andra och viskar: Allt är fel. Vi borde inte vara här. Vi borde sticka.
Det här är en makalös berättelse om hopp och förtvivlan i ett sönderfallande Europa. En dystopi som ligger så nära vår oro och våra farhågor att det emellanåt blir mycket obehagligt.  Det är isande verkligt men också svävande magiskt. Vad är framtid och vad är nuet? Vem kan man egentligen tro på? Vad är det som definierar oss som människor?

Det är också en berättelse som försöker ge en nyanserad bild av väldigt svåra frågor. Som får mig att tänka till, att vilja diskutera, att vilja förstå, utan att ursäkta och utan att förmildra.

Språket lyfter allt. Eller rättare sagt framhäver, utan att häva fram. Som poesi flyter orden i raderna. Blir specifikt där det krävs och mjukt rytmisk när det behövs. Otroligt skickligt och det gör att det går att ta till sig det emellanåt förfärliga på ett sätt som är hanterbart.

Detta är en av de bästa böcker jag läst på mycket länge! Jag kommer att läsa den igen, och den är utmärkt för en bokcirkel.

Låna den på biblan, köp den hos din lokala bokhandlare eller hos Adlibris eller Bokus.




måndag 23 oktober 2017

Nominerade till Augustpriset 2017

Jamendåså.. nu vet vi!

Ikväll har det varit tillkännagivande av nomineringar till Augustpriset 2017. Du kan se kvällens begivenheter här. 
Sex böcker i tre klasser. Skönlitterärt, barn- och ungdom samt facklitteratur.

Och inte att förglömma Lilla Augustpriset!

Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok är:
  • De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru, Norstedts
  • Sidonie & Nathalie. Från Limhamn till Lofoten, Sigrid Combüchen, Norstedts
  • Hastigheten, Jörgen Gassilewski, Albert Bonniers Förlag
  • Just nu är jag här, Isabelle Ståhl, Natur & Kultur
  • Rosor skador, Jenny Tunedal, Wahlström & Widstrand
  • I en skog av sumak, Klas Östergren, Natur & Kultur
Bra spridning på förlagen. Några har jag gissat, de flesta inte. Som vanligt. :)

Det ska bli roligt att läsa de jag inte läst och försöka avgöra vilken som är årets bok, en egentligen omöjlig uppgift.

Här kan du läsa mer om alla nominerade.

Allra först samlade vi alla fina ambassadörer på bild! Du kan läsa om dem här, och läs deras inlägg om böckerna från nu och fram till prisutdelningen i slutet på november!




söndag 13 augusti 2017

Människor helt utan betydelse av Johan Kling

Den här hittade jag av en slump, och gick helt på det snygga omslaget! :)

Människor utan betydelse är Johan Klings debutroman från 2009.  Han är tidigare tv-producent (Knesset) och långfilmsregissör (Darling) och en av ursprungsmedlemmarna i popgruppen Ratata. :)

Människor helt utan betydelse vann Borås tidnings debutantpris 2010 och blev även en av tio nominerade i Stockholms Stadsbiblioteks omröstning 2010 om den bästa Stockholms-skildringen i litteraturen genom tiderna. Boken är även filmatiserad med Gustaf Skarsgård som regissör, men jag har inte sett filmen, har du?

Den här berättelsen utspelar sig under en sommardag 1998 och känns på ett sätt rätt ytlig, miljön är medieföretagen vid Stureplan och mer eller mindre lyckade människor i ett rätt kallt Stockholm.

Mitt i detta får vi träffa Magnus, som inte riktigt lyckas med något just nu. Han speglar sig i människorna omkring sig, och oroar sig. Oroar sig HELA tiden. Jag får lust att skaka om honom emellanåt. Men han känns också som den människa som faktiskt betyder något, på riktigt.

Det är snyggt skrivet, språket stöttar berättelsen helt och fullt. Det är avståndstagande där det krävs, och nära och ömsint där det behövs. Gillar!

Läs den! Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller på Adlibris eller Bokus.

torsdag 20 april 2017

Priser och utmärkelser - N

N som i Norrlands litteraturpris

Norrlands litteraturpris är ett litterärt pris som utdelas av Norrländska litteratursällskapet (tidigare Norrländska författarsällskapet). Priset instiftades 1973 och kallades fram till 2008 för Rörlingstipendiet efter författaren och journalisten Arnold Rörling. Sedan 2014 utdelas ytterligare ett pris för barn- och ungdomslitteratur. De båda prisen utdelas i augusti varje år till "ett lovande författarskap med norrländsk anknytning". Priset är på 10 000 svenska kronor .


Katarina Kieri har tilldelats Norrlands litteraturpris 2016 för sin roman Vårt värde.

"Närmast rastlöst driver Katarina Kieri fram en berättelse i vi-form, om en generation som kilats fast mellan ytterligheter: varken bybo eller stadsbo, allvarsam eller svamlig, modern eller från det förflutna, stolt eller skamsen. Det är en roman som på samma gång styrker identiteten som ständigt ifrågasätter den, präglad av det tornedalska, men bestulen från det finska språket och i kollision med det moderna livet i staden. Av tomrummet som skapas formar Kieri ett träffsäkert tidsdokument om ett barn till tornedalingar i deltidsexil."


Detta är inlägg 51 av 100 i utmaningen #blogg100

onsdag 29 mars 2017

Norrlands Akvavit av Torgny Lindgren

Det här är en berättelse om tre mer eller mindre tillfälliga besökare i det innersta av Västerbotten: konung Karl den femtonde, Jesus Kristus och den utlevade väckelsepredikanten Olof Helmersson.

Olof Helmersson, 83, som efter femtio år återvänder till Nedre Avabäck i inre Västerbotten. Och så får vi höra om ett synnerligen rart brännvin.

Det här är också en berättelse om den trakt som jag känner är en del av min hembygd, vad det nu kan vara. Jag har inte rötter där men tillbringade tid där i en viktig tid av mitt liv. När jag bildade familj. Kanske är man då lite extra mottaglig för att adoptera en hembygd? Jag gjorde det i alla fall. :)
 "Jag var pastor i Nedre Avabäck, sade Olof Helmersson. Det var jag som vållade de sista stora väckelserna. Jag predikade i alla de sju församlingarna. Mellan nittonhundraförtisju och nittonhundrafemtifem omvände jag fyrahundrasexton själar i de här trakterna. Några av dem två gånger. Fanns det så många själar? Ja, de fanns."
Att få följa Olof Helmerssons vingliga cykelfärder genom bygden. Hans övertygelse och målmedvetenhet som sakta mattas av vart efter han möter människorna. Människorna som skapat sina egna liv och inte vill bli ofrälsta så lätt. Och möter, det är nyckelordet här.

Det är milt och fint skrivet, det är långsamt och eftertänksamt, det är Torgny Lindgren. Åh vad jag tycker om det här. Trakten, språket, människorna. Läs bums om du inte redan gjort det!!

Ps. Gammal Norrlands Akvavit är den allra bästa snapsen! Ds. 

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos t.ex. Bokus eller Adlibris.

Detta är inlägg 29 av 100 i utmaningen #blogg100

måndag 27 mars 2017

Det är natten av Karolina Ramqvist

"Att vilja träffa en författare för att man tycker om det han skriver är som att vilja träffa ankan för att man tycker om ankleverpastej." Så skriver Margaret Atwood om författarroll och skrivande.

Det här är en liten pärla till bok som får mig att tänka efter, och kanske förstå lite hur det kan vara att vara författare.

Karolina Ramqvist ger oss en väldigt personlig liten essä om författarskapet och offentligheten: Det är natten

Jag tycker mycket om författarens övriga böcker och det här ger mig lite inblick i vad som kan finnas bakom. Men också mycket förståelse för hur svårt det kan vara att lämna i från sig en bok, och känna sig tvungen att prata om den.

Underrubriken till essän lyder ”Författaren och den som skriver”. Också den vilar mot ett citat. Den här gången av Bodil Malmsten: ”Det är inte som författare jag skriver det här – medan jag skriver, skriver jag. Författare kommer efteråt. Under skrivandet är jag en som skriver, var och en som skriver är det – var och en för sig.”

Det är allvarligt, omsorgsfullt och insiktsfullt skrivet. När det tar slut vill jag läsa mer.  

Läs den! Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller Bokus eller Adlibris.

Detta är inlägg 27 av 100 i utmaningen #blogg100

onsdag 1 februari 2017

Årets Stockholm läser-bok

En stad, en bok. Varje år väljs en bok ut som helt eller delvis utspelar sig i Stockholm eller är skriven av en författare med tydlig Stockholmsanknytning. Inom Stockholm läser anordnas bokcirklar, författarsamtal och andra evenemang med anknytning till den utvalda boken. Läs mer om aktiviteterna här.

Årets Stockholm läser-bok är Sodomsäpplet av Bengt Martin!

Så här lyder juryns motivering: ”När Sodomsäpplet kom ut 1968, var det den första skildringen i svensk litteratur av en ung homosexuell man. Vi får följa Joakim Mander och hans upplevelser av att vara homosexuell i Stockholm på 1940-talet, hur det kändes att alltid hamna fel, att förföljas och kränkas. Bengt Martin (1933–2010) skrev uppriktigt, sanningsenligt och med mycket erfarenhet i orden. Kring ett tungt och tabubelagt ämne fick han till en lätthet som gav berättelsen vingar. Nu låter vi den flyga igen.”

Sodomsäpplet handlar om Joakim, sexton år, som lever ett dubbelliv: det ensamma livet med modern som han hela tiden är på sin vakt inför, och livet med den tio år äldre Nick som tycker att Joakim är för komplicerad. Joakim tvingas in i ohållbara lögner och känner sig ständigt iakttagen. I ett desperat försök att "bli normal" misslyckas han i ett närmande till flickan i gårdsrummet, Maria.

Boken utkom första gången 1968, under den tid då homosexualitet fortfarande klassades som en sjukdom. Nu ges den ut igen, med ett nyskrivet förord av Johan Hilton.

Låna på biblan eller köp hos din lokala bokhandlare eller till exempel Adlibris eller Bokus.

torsdag 15 december 2016

Sov du lilla videung av Cilla och Rolf Börjlind

Spänning! Sov du lilla videung av Cilla och Rolf Börjlind är den fjärde delen i serien om Olivia Rönning och Tom Stilton. Jag har inte läst de tidigare men sett den första, Springfloden, som serie på SvT.

Det här är spänning och realism mitt i nutiden. Vi hamnar mitt i flyktingströmmarna och hjälpaktioner på Stockholms centralstation. Vi får se barn försvinna och mördas, barn som inte syns som inte finns.

Verkligheten blir påtaglig mitt i polisromanen. Jag har stått där på centralen, mina vänner har tagit hand om flyktingar, ordnat mat och boende, pratat och tröstat.

Som Lotta Ohlsson säger i DN: Det är som att Börjlinds står mitt i samtidens stora problem, och lyckas dra ut essensen: Det finns förfärlig ondska på sina håll, och människor som vill göra andra illa. Det finns också en rad små enskilda skurkar som bara stöder ondskan för egen vinning. Men det finns också ett otal goda människor, som allt mer lär sig samarbeta.

Och det är trots allt de goda vi bör fokusera på i verkligheten.

Det är vasst och snyggt skrivet. Spännande mitt i allt det hemska och sorgliga. Bra helt enkelt. 

Cilla & Rolf Börjlind debuterade som deckarförfattare 2012 med Springfloden, den första boken om Tom Stilton och Olivia Rönning. Den och de två följande delarna, Den tredje rösten och Svart gryning, har givits ut i ett tjugotal länder.

De är dessutom Sveriges mest erfarna manusförfattare och förutom tv-filmatiseringen av Springfloden från 2016 ligger de bland annat bakom serier som Graven och Morden och tjugotalet Beckfilmer.

Låna boken på biblan eller köp den hos din lokala bokhandlare, eller hos Adlibris eller Bokus.


onsdag 9 november 2016

Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt-Brattström

Så, den ena delen av ett drama, Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt-Brattström. Jag har tidigare läst Horace Engdahls Den sista grisen och skrivit om den här på bloggen.

Det här är Witt-Brattströms debut och en skönlitterär bok, klassad som poesi på biblan.

Men det är väldigt svårt att bortse från att det handlar om två kända personer som helt uppenbart skriver om varandra, sig själva och ett havererat äktenskap. Eller. Båda skriver kanske mest om honom. Och bara det kan ju vara rätt irriterande.

Formen i Århundradets kärlekskrig är samlade aforismer där ett samtal pågår. Han säger: och Hon säger. Och det är inte lite de säger. Hatet, ironin och sarkasmen dryper av orden mest hela tiden, och plötsligt i korta glimtar kommer mjukhet och längtan. "Jag kan inte leva utan dig."
Två röster: en kvinna och en man som levt tillsammans i ett halvt liv. Genom orden hörs de sista, bultande hjärtslagen i en gemensam tillvaro.  Det som en gång var stor kärlek har vänts till långdragen kamp.
Språket är så klart strålande. Formuleringarna skarpa och kopplingarna till litteraturen roande, om än utmattande. Jag kommer säkert att återkomma till meningarna då och då.

Men det blir för mycket. Jag kan inte relatera till det här. Det känns inte, det är snygg formuleringskonst och rätt blinkningar med stor litteratur. Det är inte vånda, sorg, ilska, tårar. Förutom några få gånger då sorgen bryter igenom hatet...

Jag undrar så klart vad hon har velat säga med denna bok. För det kan väl inte bara handla om att skriva av sig? Eller hänga ut mannen?

Ikväll pratar jag om den med en bokvän, det ska bli spännande att höra vad hon tycker! :)

Låna den på biblan, eller köp hos din lokala bokhandlare eller kanske hos Adlibris eller Bokus.


onsdag 26 oktober 2016

Dags att börja läsa...

Jamendåså, lite nomineringskvällsbaksmälla... men har nu samlat mig och är redo. Böcker på väg med posten, dags att börja läsa de nominerade.

Med  risk för att bli tjatig... de nominerade till Augustpriset i klassen Årets svenska skönlitterära bok är:

Jag har redan läst Aftonland som jag tyckte mycket om, läs om den här.

De övriga blir kommande veckors utmaning. De polyglotta älskarna och Välkommen till Amerika har jag redan sneglat på. Det blir bra och intressant läsning tror jag. 

Eländet har jag ingen koll på alls, men efter lite googling så tycks det mig också bli en fin läsning om än kanske lite "svår"?

När det gäller dagboken.. den lååånga (En dramatikers dagbok 2013-2015, 1600 sidor) så känner jag mig sval. Det är alldeles för mycket bok, för långt, för.. ja, "för" helt enkelt. Men jag läser såklart, i alla fall översiktligt. :)

Och poesin! djupa kärlek ingen av Ann Jäderlund. Där räknar jag med känslor, njutning och överraskningar. Jag läser alldeles för lite poesi, och tar till mig tillfället att bättra på det.

Som sagt, några veckors läsning stundar och njutning såklart. Att få ta del av det bästa är ju aldrig fel. Vad jag tycker om det hela får ni veta framöver.. 







måndag 24 oktober 2016

Nu vet vi!

Ja, nu vet vi. Stor presentation av de nominerade till Augustpriset med direktsändning från Kulturhuset.

Och vi har redan stött och blött en del i sociala medier. Varför nominerades inte den eller den? Åh, vad roligt, DEN som är så bra! Men den där är ju bättre än den där. Om stötandet och blötandet lär fortsätta en månad, fram till den stora prisutdelningen. Då Årets skönlitterära svenska bok väljs ut.

De nominerade till Augustpriset i klassen Årets svenska skönlitterära bok

Inget vidare gissat för min del... hade bara Aftonland i min lista. Så kan det vara, det finns ju så mycket bra böcker! Och jag är glad över att få göra nya bekantskaper. Det är som i bokcirkeln, när andra väljer ger det mig möjlighet till att hitta nytt och spännande som jag inte skulle valt själv.

Men jag kan ju säga som jag nog sagt de senaste åren, pratar vi Albert eller August? ;-) Albert Bonniers förlag toppar förlagslistan överlägset i år igen. Är de så att de är överlägset bäst, skickar in flest till nominering, eller väljer vi smalt? Vem vet...

När det gäller Fackboksklassen är jag lite extra glad över att Niclas Orrenius Skotten i Köpenhamn, Albert Bonnier förlag, blev nominerad, den tror jag mycket på . 

Och i Barn och ungdomsklassen blev jag lite smått förälskad i Djur som ingen sett förutom vi, Ulf Stark & Linda Bondestam, Berghs Förlag. En underbar liten bok om Eskaloppen, Celansetten, Smygeln, Vadfisken och många fler. Det här blir en julklapp till barnbarnet och mig.

Så nu är det bara att läsa och läsa och läsa! :)

De nominerade 2016


onsdag 19 oktober 2016

En bokbloggar-gissning

Ja, hur i hela friden ska man kunna välja bland alla fantastiska? Det här med priser är inte lätt.

147 böcker har skickats in till Augustpriset i år i den skönlitterära klassen. Hur många som faktiskt givits ut under det senaste året har jag ingen aning om...

Av de 147 väljer juryn ut sex stycken som nomineras till priset. Sex av 147 av tusentals. Och slutligen EN vinnare. Årets svenska skönlitterära bok. Det är stort och jag är säker på att vinnaren kommer att jubla och glädjas.

Vad tror jag då? Här kommer mina gissningar:
Jag baserar gissandet på min egen läsning och det jag läst om dem. Aftonland har jag läst och skrivit lite om i bloggen. De försvunna böckernas bibliotek skrivs om inom kort.

Århundradets Kärlekskrig, Stormen och Störst av allt är jag mitt i. Det är natten ligger hos postombudet för avhämtning. Jag har att göra...

Eller så blir det några helt andra!

Vi får väl se, på måndag kväll vet vi. Den 24 oktober är det stor baluns på Kulturhuset med avslöjande av de nominerade. Du kommer väl?



tisdag 18 oktober 2016

Ödesgudinnan på Salong d'Amour av Anna Jansson

Jag tycker om Anna Jansson, hennes kriminalromaner och karaktären Maria Wern. Hur skulle det då bli att stifta bekantskap med samma författare i en helt ny genre och ny huvudperson.

Tja, för att vara ärlig, inget vidare.

I Ödesgudinnan på Salong d'Amour har Anna Jansson skapat en ny karaktär, frissan Angelika, som med liv och lust agerar äktenskapsmäklerska i Visby. Men kanske mest funderar över hur hon själv ska finna kärleken.

Så här beskriver huvudpersonen Angelika sig själv: På Södertorg i Visby ligger Salong d'Amour. När du kommer in på min frisersalong och jag frågar: "Vad kan jag göra för dig?" menar jag inte bara ditt hår. Jag menar: "Vad kan jag göra för dig i ditt liv?"

Det blir för käckt, för hurtigt, för flamsigt. För mycket för mig helt enkelt. Det känns som att författaren verkligen vill ta ut svängarna och få med allt som tänkas kan av roligheter. Som kontrast till hennes tidigare berättelser. Och mitt i allt det roliga och käcka har hon lagt in allvarliga resonemang och moraliska pekpinnar som känns lite malplacerade. Jag förstår inte riktigt hur hon tänkt med boken, vem hon vänder sig till?

Den faller mig inte riktigt i smaken, men visst, det är lättläst och småkul emellanåt. Jag ska bokcirkla om den ikväll, det ska bli roligt att höra hur mina medläsare uppfattar den!

Vill du köpa gör det hos din lokala bokhandlare eller t.ex. Adlibris eller Bokus.




onsdag 28 september 2016

Aftonland av Therese Boman

Den här boken kommer jag att läsa om. Jag läste den fort, på två kvällar. Det går utmärk att läsa den fort. Språket flyter fint, det är distinkt, varje ord väl valt, och intressanta resonemang om och om igen som driver historien.

Men... jag vill läsa den långsamt. Efter nästan varje kapitel, eller till och med stycke, går det att stanna till. Behovet av eftertanke och funderingar finns där. Hur tänkte hon egentligen här? Men hur resonerar hon nu? Vad betyder detta?

Aftonland av Therese Bohman beskrivs som en idéroman, och då måste idén i denna vara ensamhet. Ensamhet och vilsenhet.

Boken beskriv så här av förlaget:
Karolina är professor vid Stockholms universitet, navigerar sig fram i den akademiska världen och lever ensam efter uppbrottet från en lång relation. När hon ska börja handleda en ny doktorand slås hon av hans självförtroende. Han säger sig ha funnit ny information som förändrar historieskrivningen av svensk bildkonst tack vare upptäckten av en kvinnlig konstnär verksam runt förra sekelskiftet. Karolina finner sig snart indragen i ett spel med flera oväntade bottnar, både känslomässigt och professionellt.
Jag tycker att det är en något underlig beskrivning. Visst, relationen till doktoranden är en del av berättelsen, men just bara en del. Det här handlar om Karolina själv. Hennes våndor, osäkerhet, otrygghet. Hon står mellan konstvetenskapen och naturkunskapen, staden och landsbygden, kvinnligheten och manligheten, tvåsamheten och ensamheten. Kanske framför allt mellan ungdomen och ålderdomen. Och hon testar gränser åt alla håll.

Jag känner igen mig i mycket, och det gör säkert många. Det gör det hela en liten smula obehagligt. Det är lite som en YA-roman om det där pinsamma man inte vill prata högt om. Jag har lust att gripa in, säga till, krama om.

Berättelsen, eller kanske mer Karolina, berör mig. Landar nära mitt hjärta och får mig att tänka till. Det är en mycket bra bok. Läs den, läs om den, fundera och reflektera! Tack Norstedts för att ni gav mig upplevelsen!


Låna på biblan, köp hos lokala bokhandlaren eller Adlibris eller Bokus.

Jag har läst Bohmans tidigare roman Den andra kvinnan och skrivit om den på bloggen.
 

fredag 1 april 2016

Just nu läser jag...


Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri (läser om)
Inför diskussioner i bokcirkeln Under Kastanjen

”Folk säger att Samuel och Laide var själsfränder, att deras kärlekshistoria var helt jävla magisk, att dom var menade för varandra. Folk säger att Samuel gjorde det för att hämnas, för att han var svartsjuk, för att han ville tvinga Laide att minnas honom...."



    Medan mörkret faller av Anna Lihammer (läser om)
    Inför diskussioner i bokcirkeln GdS

    "Mörkret faller över Europa år 1934. Nazisterna har tagit makten i Tyskland och många är på flykt. Hemma i Sverige fattas beslut om sterilisering av »sinnesslöa«. I Uppsala hittas en högt uppsatt akademiker bestialiskt mördad i Anatomiska institutionens källare..."



    Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker
    Inför diskussioner i bokcirkeln Bokvännerna

    "Tin Win är framgångsrik advokat i New York. Han kommer ursprungligen från Burma men hans amerikanska familj, hustru och två barn, vet nästan ingenting om hans uppväxt och bakgrund. En dag strax efter att dottern Julia avlagt sin juridikexamen försvinner han utan ett ord..."



    Min fantastiska väninna av Elena Ferrante
    För att den verkar så himla bra! :-)

    "I en hyreskasern nära landsvägen i femtiotalets Neapel växer de båda flickorna Elena Greco och Lila Cerrullo upp och blir vänner för livet. Det är efterkrigstid, nödår och våldet präglar fortfarande Italien i form av lönnmord och godtyckliga avrättningar...."




    Jo, det är sant. Just i detta nu! :)
    Som SJ säger om tiden, "det kan komma att ändras framåt eller bakåt". :-D

    Inlägg 32/100 i utmaningen #blogg100