torsdag 1 november 2012

Från teater till ord

Ord är viktiga. På många sätt.

Jag lyssnade på Magnus Dahlström på Kulturhuset för någon vecka sedan, han pratade om sin senaste bok Sken och läste lite ur den. Han ursäktade sig lite först och menade att hans böcker var menade att läsas genom ögonen, och kanske inte gjorde sig för högläsning. Nu gjorde han det väldigt bra tycker jag, men jag förstår hans tanke. Det skrivna ordet blir speciellt när man läser det. Ögonens grind ger en extra dimension.
Magnus D ja.. vi läste hans förra bok Spådom i min bokcirkel för ett tag sedan. Det var mitt val och sällan har jag blivit så sågad. Mina kamrater var inte ett dugg förtjusta, men den gav upphov till en hel del diskussioner. Och det är ju meningen i en bra bokcirkel, så jag känner mig nöjd ändå! Jag gillade den skarpt, den har ett språk som utmanar och utforskar.

I Spådom var det tre yrkesarbetande män i samhällets tjänst som stod i centrum. En polis, en läkare och en socialarbetare. Sken, årets roman, är kanske en fortsättning på den. Här är det tre kvinnor som är centralfigurer, och precis som i den förra romanen är det yrkeslivet som får vara spelplats för det existentiella tillstånd som Dahlström beskriver så speciellt. Ja, jag tänker läsa den nya också!

Idag börjar NaNoWriMo!! Ett fullkomligt frosseri i ord! Skriv en novell på 50 000 ord under 30 dagar. En utmaning till hela världen, och hela världen deltar. Flera hundra tusen deltagare skriver under november månad och idag, den första dagen, har det redan skrivits 24 miljoner ord!!!

Berättarministeriet är en annan fantastisk verksamhet. Det är en icke-vinstdrivande stiftelse vars syfte är att inspirera barn och unga i områden med hög arbetslöshet att erövra det skrivna ordet. Att behärska det skrivna ordet är på något sätt en förutsättning för att kunna delta i samhället och en möjlighet till så många upplevelser och mycket lust.

Nya ord är också spännande tycker jag, även om jag är en konservativ språkpolis emellanåt och får utslag av grammatiska fel. Jag försöker verkligen bättra mig och öppna mitt sinne. Språket förändras, och det kan inte jag stoppa. Jag kan bara förhålla mig positivt. Och du… jag gillar faktiskt hen! :-)

Ett nytt ord som jag fick lära känna i Fuskaren som försvann är ”svepsjäl”. Ett fantastiskt ord tycker jag som beskriver en orolig själ som inte riktigt vill ta ansvar för sitt liv och sina handlingar och ofta tar tillflykt i svepskäl.

Gamla ord är också viktiga. En del förtjänar att behållas och inte dö ut. Oumkullrunkelig till exempel, ett fantastiskt ord. En del ord försvinner på grund av att vi tar in nya ord som ersätter, som brandgul - orange. Jag gillar brandgult!
Och tänk på en sak.. de viktigaste orden är de man säger av uppskattning till sina medmänniskor, och de man inte säger i stridens hetta med upprört sinne.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar