Det är något som inte stämmer av Martina Haag

Det är något som inte stämmer av Martina Haag är en skilsmässoroman, eller en roman om överlevnad. Och oj, vilken käftsmäll av ångest!

Jag läste boken i en enda inandning kändes det som. Ångest och förtvivlan över ett liv som går i spillror är inte att leka med. Hon beskriver det bra, verkligen bra.

Vi får följa Petra mitt i skeendet, hur det börjar med en kandelaber vid sidan av sängen på landet. Anders sida. Och parallellt en tid efteråt, hur hon hittar upp ur mörkret. Petra och Anders. Jo, det handlar om henne själv, Martina Haag, hennes egen skilsmässa, men det känns inte viktigt. Det här är väldigt allmänmänskligt om livet. Om kärleken som tar slut. Om ångesten och förtvivlan om den som blir lämnad, som inte förstår. Att känna på sig att något inte stämmer, men inte kunna sätta fingret på eller få svar. Att känna hur livet krymper och ångesten biter sig fast. Hur man lever och överlever.

Petra flyr till fjällvärlden för att hitta tillbaka till sig själv och livet. Till en plats där allt får sina rätta proportioner. Där hon kan skriva boken om sin skilsmässa. I delarna från fjällvärlden har hon tyvärr lockats att kasta in lite tokiga vandrare och lite övernaturliga händelser. Som om hon tror att det behövs för att inte det ska bli för jobbig läsning. Onödigt.

Det är verkligen en stark berättelse om hur djävligt livet kan vara. En berättelse med mycket igenkänning. Men vi får inte heller glömma att det är den enas berättelse.

"Allt går, på något konstigt sätt så går det till slut. Även om man dör ganska mycket på vägen."

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller på till exempel Adlibris.

Bloggare för medmänsklighet

En bloggstafett om medmänsklighet. 24 bokbloggare lyfter begreppen värme, trygghet och medmänsklighet i en tid av oro. Sprid gärna våra ord på olika sätt, kommentera och diskutera.

Nationalencyklopedin säger:
medmänsklig  • som har att göra med (solidarisk) gemenskap mellan människor

Medmänniska till skillnad från motmänniska? För oss alla är det troligen helt automatiskt att tänka att medmänsklighet är självklart. Men är det verkligen så?

En vän skrev så här: "Se dina medmänniskor som just medmänniskor. Dra inte förhastade slutsatser av hur de ser ut eller pratar.  Jag tror att bästa sättet för ett fungerande samhälle, är att ge alla en lika chans."

Så rätt han har. Vi måste börja med oss själva, det är inte så att någon annan kan fixa detta åt oss. Att börja med sig själv är det rätta, det lätta, det svåra. Att ta ansvar för sin egen del i helheten och vara öppen och tillåtande mot andra. Se människorna vi möter, oavsett vilka de är. Förstå att de kommer med sina egna erfarenheter och fördomar i bagaget. Medarbetarna i kafferummet, kassören på mataffären, flyktingen på centralstationen. Vi vet inte vad som format dessa människor, vi vet inte vad de varit med om idag innan vi sågs. Men vi kan säga "hur menar du då?", allvarligt lyssna. Det betyder inte alltid hålla med.

Att se och försöka mota sina egna fördomar och se bortom dem är nyckeln, för vi har såklart fördomar och är lite oroliga för det annorlunda. Det går att träna sin hjärna att tänka på nya sätt. Vi tänker oftast av bara farten så som vi brukar, men tänk nytt! Medmänsklighet handlar ju om så mycket mer än goda gärningar, det handlar om inställning och sätt att möta andra. Vi kan alla ge av oss själva på något sätt. Vi kan alla lyssna fördomsfritt på de människor vi möter. Vi kommer inte att älska alla, men vi ska respektera allas olikhet. För vi är också olika. Du och jag.

Mycket handlar om att välja det liv man vill leva och de samhälle man vill delta i. Jag vill ha värme, trygghet och medmänsklighet. I det lilla och i det stora.

I litteraturen finns förstås svar på allt. :-) Eller åtminstone inspiration, tankeväckare och avskräckare.

Stefan Einhorns Medmänniskor är förstås mitt i prick, så även många av hans andra böcker. När det gäller böcker jag läst på senare tid tänker jag först på  Linda Ohlsons I skymningen sjunger Koltrasten, en fantastisk historia om medmänsklighet. Jag tänker också på Sara Lövestam, kanske främst hennes bok Udda som jag skrivit om på bloggen tidigare. Jonas Hassen Khemiri så klart, augustprisvinnaren Allt jag inte minns rymmer många mellanmänskliga relationer som anknyter till medmänsklighet. Daniel Sjölins lilla Novellix Alla vill bara gå hem, där vi knappt hinner hämta andan än mindre tänka på andra...

Vilken bok ser du framför dig när du tänker medmänsklighet?



Hela stafetten, följ oss och läs!

00.01 Kulturkollo
01.00 Bokomaten
02.00 Den läsande kaninen
03.00 Som ett sandkorn
04.00 Boktjuven
05.00 ... och dagarna går
06.00 Sofies bokblogg
07.00 Boktokig
08.00 Carolina läser
09.00 Lyrans noblesser
10.00 Stories from the city
11.00 Ljusletaren
12.00 Tittelina
13.00 Skuggornas bibliotek
14.00 Mias Bokhörna
15.00 Feministbiblioteket
16.00 Bokhyllan i pepparkakshuset
17.00 Fiktiviteter
18.00 The World I live in
19.00 enligt O
20.00 Mitt bokliga liv
21.00 Syrlig
22.00 Bokunge
23.00 Hyllan
23.59 Avslutning och summering på Kulturkollo

Bloggstafett 12 december

Vi vakar in Lucia på det bästa av sätt, med värme, trygghet och medmänsklighet!

På lördag ordnar Kulturkollo en bloggstafett på temat Värme, trygghet och medmänsklighet (vilket också är veckotema på Kulturkollo just nu). Vi är 24 bloggare som skriver och varje timme kan du läsa ett nytt inlägg. Hela schemat hittar du här.

Rörelsen. Den andra platsen av John Ajvide Lindqvist - del 1

Jag har inte läst något av John Ajvide Lindqvist tidigare. Jag tycker inte om att bli rädd. Så detta blir en utmaning!

Rörelsen. Den andra platsen börjar harmlöst. Jag känner mig hemma i ett Stockholm på 80-talet och de miljöer som skildras. Men snart nog händer det saker...

Det är i tvättstugan det händer. Jag har själv barndomsminnen från en källartvättstuga som var ruskigt läskig. Mörkt, fuktigt, fläktrum med spöklika ljud. Det kommer inte att bli lättare att hantera den typen av miljöer fram över vill jag påstå!

Det finns självbiografiska inslag i Rörelsen, exakt hur mycket får vi själva bedöma. Vad jag förstår var författaren själv var verksam som trollkarl under den här tiden, och han har berättat att han under denna tid var med om upplevelser som fick honom att istället slå in på banan som skräckförfattare. Den ena var den som omarbetades till att bli debutromanen ”Låt den rätte komma in” och som får sin ursprungliga form i den nya boken. Vi får i början av Rörelsen ta del av den berättelsen, sakta men säkert. Ruskigt!

Språket i berättelsen är lätt och tillgängligt, med igenkänning i miljöerna känns det tryggt att läsa. Det flyter på och en känner sig hemma. Alldeles för hemma. Det känns som att det där mörka, tryckande, det är något som kan hända var som helst, även i min tvättstuga...

Jag har kommit halvvägs.. och det kan vara så att jag fortsätter att läsa enbart dagtid... :)


Förlaget skriver:
I september 1985 flyttar John Lindqvist in i ett trångt och mörkt gårdshus på Luntmakargatan i Stockholm, vägg i vägg med Brunkebergstunneln. Han vill skapa sig en karriär som restaurangtrollkarl. Några veckor senare blir han tagen för stöld på Åhléns och tillbringar en natt i häkte. Under natten inträffar en rörelse av svårtolkad karaktär och när han återvänder till sitt hus dagen efter har något hänt. Fåglar faller från himlen och hans grannar beter sig underligt.
Snart upptäcker han att det finns något i det låsta duschrummet längst inne i tvättstugan, något som kan låta oss färdas till den andra platsen och besanna våra drömmar. Det kostar bara lite lite blod. När John så småningom börjar delta i verksamheten dras han ner i en ström av magi, våld och gemenskap som mynnar ut i mordet på Olof Palme.
Rörelsen den andra platsen är en prequel till John Ajvide Lindqvists förra roman Himmelstrand. Det är en berättelse om vår strävan efter sanning och samhörighet och priset vi är villiga att betala, om Stockholm i mitten av 80-talet, trolleri och socialdemokrati. Den är den andra delen i trilogin »Platserna« som kommer att avslutas med X den sista platsen.

De nominerade - vad tycker bloggarna?

Vad säger mina medbloggade om de nominerade till Augustpriset i klassen skönlitteratur?

Vi tittar efter...

• Allt jag inte minns, Jonas Hassem Khemiri, Albert Bonniers förlag

Kulturkollo recensions-konfererar om boken!
"... Khemiri leker med språk, tid och rum. Han skapar en slags verklighet, som nästan blir overklig. Det här kommer absolut att bli en av höstens snackisar..."

Och så här säger Bokblomma:
"...trots allt detta allvar, denna brusande kärlek och bottenlösa sorg så är det humorn som verkligen binder ihop boken."

• Spådomen, Agnetha Pleijel, Norstedts

Ugglan & boken delar med sig av en smakbit ur boken.

Så här tycker Erik Granström:
"... hon berättar utan omsvep eller effektsökeri det hon har att säga i en text som besitter både närhet och integritet..."

• Mary, Aris Fioretos, Norstedts

Bokållarens läsblogg tycker att det är en viktig bok:
"... viktig att läsa i dessa tider där de lyfta champagneglasen och de kastade brandbomberna tycks ha ersatt tron på att ett gemensamt arbete, en gemensam kamp kan rasera rasisternas försök att bygga murar mellan människor och det fortfarande går att lyfta fram anständigheten... "

Bernur tycker så här:
"Det här är en roman som lever på sin lågintensiva spänning. På så sätt liknar det ju en graviditet, och det är möjligen märkligt men den här gången otvivelaktigt att en manlig författare skriver insiktsfullt om den kvinnliga erfarenheten."

• Masja, Carola Hansson, Albert Bonniers förlag

Masja är den avslutande delen i den mäktiga trilogi om familjen Tolstoj som Carola Hansson inledde med den Augustnominerade romanen Andrej (1994). Inte så många har hunnit skriva om den än..

Jennies boklista säger "Bra & intressant!"

• Rörelsen. Den andra platsen, John Ajvide Lindqvist, Ordfront

Bokhyllan säger så här:
"... väldigt annorlunda, riktigt spännande, oerhört svår att lägga ifrån sig, generös med tidstypiskt från 80-talet, tankeväckade vad gäller det mellanmänskliga, existentiella och samhällsfenomenen... "

Maggan i Breakfast Bookclubb säger så här om språket:
"Lysande torrt och exakt skriver Lindqvist en av de mest otäcka skräckscener jag läst, lika torrt och lysande redogör han för trolleriets hantverk."

• Bli som folk, Stina Stoor, Norstedts

Västmanländskan tycker så här:
"... jag uppskattar det dialektala inslagen. De känns på inte sätt konstlade, som ibland kan bli fallet, och de gör inte att jag måste stanna upp i läsningen utan det passar precis in. Så klart.
Jo du stinta, hä vore nanteng hä!"

Boktokig säger så här:
"Det är enkla berättelser som just i det enkla blir stora. De lyser upp och värmer som vårsolen."


Detta är ju bara ett axplock av alla läsares omdömmen! Googla själv, surfa runt och inspireras, och framför allt, läs böckerna!!

Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri - del 1

Det här är en magisk bok. I Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri söker vi efter Samuel. Vem är han, vem var han?

Jag har läst en tredjedel nu, första delen som handlar om just Samuel. Vi får höra rösterna i hans liv, människorna han mött och älskat. Och en bild av en människa målas upp. En som inte finns bland oss längre, ett minne.

Oerhört suggestivt! Vi cirklar runt och dras in mot mitten. Mitten som är Samuel. Samuel som lever kvar i minnen. Helt olika minnen. Och vad är det vi inte minns? Vem är han egentligen?

Det lovar gott. Det här är en bok jag vill läsa länge. Läsa om. Prata om. Tänka på.

Fortsätter läsa nu...

Allt jag inte minns är nominerad till Augustpriset 2015. En stark kandidat.

Boktokig, en fellow auguspristambassadör,  intervjuade Hassen Khemiri på August Live.

”Folk säger att Samuel och Laide var själsfränder, att deras kärlekshistoria var helt jävla magisk, att dom var menade för varandra. Folk säger att Samuel gjorde det för att hämnas, för att han var svartsjuk, för att han ville tvinga Laide att minnas honom. Folk säger att det aldrig hade hänt om inte Vandad hade blandat sig i, att det var Vandads fel, att Vandad gjorde vad som helst för pengar.”

Bli som folk av Stina Stoor

Först ut av de nominerade till Augustpriset, Bli som folk av Stina Stoor. En stor liten bok. Vilken debut!

Det här är en novellsamling om hembygd. Berättelserna är skrivna ur barnets perspektiv, ett barn som har det lite trassligt och i mångt och mycket väljer naturen, en natur full av magi.

Trots att det finns en sorg i texterna, en ensamhet och utsatthet, så finns också hopp. En känsla av förlåtelse och lugn. Som författaren själv säger i intervjun i Babel i söndags. "Att känna sig behövd är kanske det som krävs."

Bli som folk består av nio noveller som alla utspelar sig i gränstrakterna mellan samtid och dåtid, barndom och vuxenlandskap. Flickor försöker bli fulländade, pojkar måste bli män. Och så beskaffenhetens alla gåtor.
Där är Sandra som säger sig också ha gömt ett lik. Där är a Gun med sin älskare, och sedan barnbarnet hans, som tar över Zündappen och kanske mer än så. Och där är Fresias pappa som har vitt pannband och gärna jämför fingrar och tår. Och vad gör en blå wunderbaum utan snöre i en gäddas mage? Vem gör de riktiga björnspåren i dikesleran? Vad händer egentligen under brunnslocket?
Det är berättelser med skarp detaljrikedom och suggestiva bilder om ett Västerbotten som håller på att förändras. Bli som folk rör sig längs stigar som stora författare har beträtt förr - men Stina Stoor för oss med sin särpräglade debut mot platser där vi aldrig tidigare har varit.

Novellerna är till stor del skriven på mål. Balåliden-bondska från författarens hembygd. När Stina var på August Live berättade hon att det var en viktig process att få återgå till faderns språk som hon ratat och skämts för som ung, att få förlåta och hitta hem igen. Och det fungerar. Kanske för att jag själv har tillbringat tid i Västerbottens inland, känner miljöerna och har många av orden klara för mig, men jag tror inte man måste förstå alla. Det ger sig. He som hänn, he hänn. :)

Och jag menar, en person som beskriver sig så här, lockar i alla fall mig!
"Född 1982 i Västerbottens län och Sápmi. Kolonin kallad Norrland. I rikets till invånarantalet sett minsta kommun, där Lappland och Ångermanland ligger ska'fot. N'Stålis-jänta, hon växte till sig vid kanten av kalhyggena där blåbärsriset blomma. ---"

Läs! Bli berikad på många sätt!

Låna på biblan eller köp hos din lokala bokhandlare, eller kanske på Adlibris eller Glansholms.

Stamtavla av Karin Ström

Stamtavla av Karin Ström är en fin liten novell. Jag valde att lyssna på den på Spotify. Jo, det går att lyssna på några Novellix-noveller.

"Mamma brukade tona ner Darias framgångar för mig, hon visste att det var känsligt. Det var därför hon sa det lite i förbifarten, från köket, som om det inte var något märkvärdigt, samtidigt som hon kände sig tvungen att bjuda med mig så jag inte skulle känna mig exkluderad. Ystad konstmuseum. Vid 27 års ålder. Jag var inte i närheten av att få ställa ut på konstmuseum."

Det här är inte lätt, det är en hjärtskärande och ärlig historia om två systrar. En yngre syster som är sjuk och en äldre syster som får stå tillbaka, vara stor och förstå.

Men det handlar också om två konstnärskap, som alltid jämförs. Den äldre systern Maria har gått de rätta skolorna och målar realistiska saker, är eftertänksam och genomtänkt. Daria, den yngre, är provokativ, vulgär och befriande och vet vad marknaden vill ha och levererar.

Språket är direkt och skarpt. Man kommer inte undan. Berättelsen är tankeväckande på många plan, i familjen och i konstnärskapen.

Det är Karin Ström själv som är uppläsare, det ger verkligen en extra dimension till historien. Gillar den mycket!

Köp, låna, lyssna, läs!

Motiveringar - en konst i sig

Läser Augustprisernas juryers motiveringar till nomineringarna. Skön läsning. Känns som att jurygrupperna slipat länge på formuleringarna, och de får mig verkligen att bli sugen på att läsa. Som Melinda Kinnaman sa på presskonferensen: Augustpriset är som konsumentupplysning om bra läsning!

 

Läs alla här, och några utdrag nedan. 

 

Mary, Aris Fioretos
--- Aris Fioretos skildrar med stark närvarokänsla såväl förtrycket som solidariteten mellan de fängslade kvinnorna. Med språklig elegans och lågintensiv spänning gör författaren oss delaktiga i Marys öde och det ohyggliga beslut hon fattar.

Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri
Hur dog Samuel och varför? Jonas Hassen Khemiris gestaltning av minnets och vittnesmålens bedräglighet är spännande som en thriller. Men romanen är också en kärlekshistoria och en berättelse om våld, oförlåtliga svek och ekonomins makt. En okonventionell romanstruktur där flera olika röster tecknar porträttet av huvudpersonen. ---

Rörelsen. Den andra platsen, John Ajvide Lindqvist
I denna roman förflyttas gränserna fräckt för vad som är sant eller falskt, verkligt eller övernaturligt. --- I tvättstugan upptäcker han gemenskap och skräckblandad njutning. Författaren visar här att han utvecklats till en Stockholmsskildrare och litterär trollkarl av rang.

Bli som folk, Stina Stoor, Norstedts--- bilden av det glesbefolkade Västerbotten. Här är människorna tvära. Och är som kortfattade. Stina Stoor arbetar med ett dialektalt färgat språk, och är trogen barnets föreställningsvärld. De outsagda orden och halvkvädna visorna uttrycker en burdus respekt för individens självklara rätt att finnas som man är. Bli som folk är inget mindre än en förnyelse av den svenska novellkonsten. Så.

Jag skulle tycka att motiveringen till nomineringen av Bli som folk skulle avslutas med ett inandnings-jo, eller är det det de menar med "så"? :-D

Bokfrukost hos Natur & Kultur

Att börja dagen med bokfrukost på förlag är ett av de bättre sätten! Idag bjöd Natur & Kultur in till enSonja Schwarzenberger .
frukost med inspirerande författarsamtal om flera aktuella titlar. Vi fick träffa några av våra mest aktuella författare: Jesús Carrasco, Fanna Ndow Norrby och Jenny Damberg i samtal med

Först ut var Jenny Damberg, journalist och författar som började experimentera med torra legymer efter att ha köpt ett sommarhus som saknade el (och därmed fungerande kylskåp). Det enda som överlevde i skafferiet var just kartonger med knastertorra baljväxter. Hennes första kokbok Bönor, ärtor & linser griper sig an legymer i alla former: färska, frysta och torkade.

 

Jenny berättade om ärtorna och bönorna med en stolt säkerhet. Som hon sa: Det finns nog inget mer oglamoröst än ett paket gula ärtor, men det är det som är utmaningen! Jenny bjöd också på kikärtsmaränger!

 

Efter det Fanna Ndow Norrby som är frilansskribent och aktivist. Våren 2014 startade Fanna Ndow Norrby kontot @SvartKvinna på sociala medier. Hon var trött på den sexism och rasism som svarta kvinnor i Sverige möter. Gensvaret blev massivt - på bara en dag fick kontot över 10 000 följare och inom ett par månader läste och diskuterade mer än 40 000 personer kontot. I sin bok Svart kvinna samlar Fanna Ndow Norrby den bredd av berättelser som ett stort antal svarta kvinnor i Sverige delat med sig av.

Det här är en viktig bok som många behöver läsa. Fanna önskade att den framför allt skulle få sin plats i skolorna. "Varför ens diskutera om det finns rasism eller inte? Det är klart att det finns rasism, det finns över hela världen, varför skulle vi i Sverige vara annorlunda? Diskussionen om rasism kan inte vara på den låga nivå som den är nu." Boken är som en käftsmäll! som förlagets representant sa.
 

Och sist men absolut inte minst, Jesús Carrasco som är författare och debuterade med Flykten, som alldeles nyligen gavs ut i svensk översättning. Romanen är en koncentrerad skildring av flykt och utsatthet på en plats där våld och övergrepp ständigt hotar. Romanen har hyllats av både läsare och kritiker runtom i världen och översätts just nu till fler än 20 språk. Carrasco kommer också att medverka på Stockholm literature i helgen i samtal med författaren Colm Tóibín.

Det här är en bok jag verkligen lockas att läsa. Carrascos beskrivning av sin historia som är tids- och rumslös, namnlös, och skrämmande aktuell idag när miljoner människor flyr. En pojke som väljer att fly till naturen för att söka tryggheten och tvingas att gå från barndomen till vuxenliv på några få dagar. Starkt.         

 

Dagens August!

Lite funderingar kring dagens August-händelser.

Ja, det blev ju inte som jag trodde, men ändå väldigt bra. Nackdelen och fördelen med att bli överraskad är att en helt plötsligt har många böcker att läsa på kort tid. Lyxproblem!

Presskonferens och det nya greppet August Live har gjort min dag. Det är spännande med böcker och författare! Att på presskonferensen få höra Melinda Kinnaman presentera de nominerade tillsammans med juryordförandena, att få mingla med förlags-, tidnings- och tv-folk. Snegla på Jessika Gedin och Lawen Mohtadi och hälsa på Eva Bonnier. Jo. Jag tycker att det är lite extra.

Att på kvällen ett nytt sätt att få veta mer om de nominerade. Många av författarna samlades på Kulturhuset och samtalade med Daniel Sjölin och Parisa Amiri, tillsammans med bokbloggare, recensenter, och andra bokälskare. Att kunna fånga en författare en stund och få fråga den där frågan, få höra lite personligt om hens skrivande. Det är roligt, och jag tror det kan bli en bra form med lite utveckling.

Så, några tankar om de nominerade:

• Allt jag inte minns, Jonas Hassem Khemiri, Albert Bonniers förlag

Min favorit, och den enda som jag prickade in. Jag är övertygad om att detta är en fantastisk bok och jag kommer att sluka den. Att höra Jonas prata om boken idag på August Live gjorde mig bara mer sugen. Minnet är som en pöl sa Daniel Sjölin. Ja, det kan man nog säga. Och Jonas konstaterade vist att Det går inte att existera utan koppling till medmänniskor.

• Spådomen. En flickas memoarer av Agnetha Pleijel, Norstedts

Intressant om familj och relationer. Agnethas egna. Hon pratar om hur svårt det är att beskriva unga kvinnor som är så undflyende och bra på att anpassa sig på alla möjliga sätt. Den här vill jag läsa.

• Mary, Aris Fioretos, Norstedts

Den här har jag missat. Jo. Tyvärr. Och så missade jag Babel i söndags dessutom där både han och Carola Hansson deltog. En tillfällighet? ;)

• Masja, Carola Hansson, Albert Bonniers förlag

Den tredje romanen i en svit om famljen Tolstoj. Denna gång om favoritdottern Masja. Tolstoj har sagt: Varje människa borde varje dag rannsaka sitt liv. Jo.

• Rörelsen. Den andra platsen, John Ajvide Lindqvist, Ordfront

Och så en av skrällarna. Eller ja, kanske inte egentligen. Men någon bok ur skräck genren har inte tidigare nominerats. Som John själv sa, Det är som att Leif GW skulle ställa upp i Melodifestivalen. Rörelsen är den andra boken av tre, Himmelstrand är den första. Jag kanske ska våga...

• Bli som folk, Stina Stoor, Norstedts

En debutant. Det gillar vi. Kanske också en oväntad, men ändå en så lovande att det var på gång vad jag förstår. Stina har skrivit sin novellsamling på dialekt, från hennes barndoms och pappas Västerbotten. Ett sätt att försonas och gilla sitt ursprung. Tror jag kommer att tycka mycket om den.

Jo, jag trodde på andra. Framför allt Karolina Ramqvist. Och jag skulle så gärna ha velat se Bodil Malmstens Det här är hjärtat bland de nominerade idag.

Men nu tar läsandet vid! Vi ses den 26 november, då är det gala! :-D

Och de nominerade är....

  Inte alls de jag trodde. Så här blev det!

De nominerade till Augustpriset 2015 i klassen svensk skönlitteratur är:

• Allt jag inte minns, Jonas Hassem Khemiri, Albert Bonniers förlag
• Spådomen, Agnetha Pleijel, Norstedts
• Mary, Aris Fioretos, Norstedts
• Masja, Carola Hansson, Albert Bonniers förlag
• Rörelsen. Den andra platsen, John Ajvide Lindqvist, Ordfront
• Bli som folk, Stina Stoor, Norstedts

Det ska bli roligt att läsa dem alla!

Femte hjulet av Viggo Cavlilng

Jag har läst Femte hjulet av Viggo Cavling inför diskussion i en av mina bokcirklar. Vi är ett gäng från statsförvaltningen och då är det rätt kul att läsa berättelser som utspelar sig där och i politiken. Vi har tidigare läst Rörmokaren av samma författare.

Det här är en politisk thriller som utspelar sig i maktens korridorer. Vi får även denna gång följa Mårten, en fixare, som efter att tidigare ha fått fly landet ser sin möjlighet att komma in i värmen och tillbaka till rörelsen. Rörelsen som inte längre är vid makten. Men det är inte Mårten som är huvudpersonen, det är Sofia. Sofia försöker reda ut sin sambos död och hittar tillslut fram till Mårten, som har alla svar.

Jag är lite fundersam kring boken. Alla förutsättningar finns och är där, för en spännande historia. Men det är lite för grunt och lite för spretigt. Många spännande delar och viktiga samhällsfenomen tas upp i de olika trådarna, men får inte alltid plats i nystanet så att säga. Språket är emellanåt lite för mycket förklarande och flyter inte så lätt.

Men det är ändå en lättläst bok, den innehåller de element den ska och följer mallen för spännande politisk thriller. Det finns potential, och visst funderar jag över hur det ska gå för Mårten...

Förlagets text:
Stjärnreportern Adam fick en vacker begravning. Men han dog alltför ung, och hans sambo Sofia är övertygad om att det var ett svek som till slut dödade honom. Hans närmaste vänner Mårten Leijon och Gabriel von Fersen verkar veta mer än de medger. Sofia är så fylld av vrede och samvetskval att hon inte finner ro att sörja. Vad hände egentligen natten Adam blev misshandlad? Hur blev han femte hjulet och varför blev han så brutalt avpolletterad av sina ungdomsvänner?
Samtidigt är Gabriel hårt ansatt. Någon känner till den illegala affär som gjort honom till en förmögen slottsherre och än en gång behöver han Mårtens hjälp. Men Mårten, socialdemokraternas före detta ”fixare”, är indragen i en politisk utpressningsaffär som kan ändra Sveriges framtid. Plötsligt riskerar samtliga att dras ner i avgrunden.
I Femte hjulet får vi åter möta huvudpersonerna från den framgångsrika Rörmokaren. Viggo Cavling visar än en gång att han som få andra kan skildra det samtida Stockholm – han rör sig obehindrat mellan löpsedelsjakten på tidningsredaktionerna och intrigerna i den politiska toppen. Maktens korridorer har aldrig känts mer lockande – eller frånstötande.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller till exempel på Bokus eller Glansholms.

NaNoWriMo - en utmaning

Nu lite om skrivande istället för läsande.

November närmar sig med stormsteg och då äger den stora skrivarutmaningen rum, National Novel Writing Month, NaNoWriMo. Det är inte längre så mycket "National" kring detta utan mer "Global". Över hela världen skriver människor en roman under november månad.

Så här beskriver Stockholm Wrimos, det hela: National Novel Writing Month är en skrivarutmaning för alla som någonsin har funderat på att skriva en bok, och alla som inte slagits av tanken än. Utmaningen är lika enkel som den är storslagen: Skriv en roman på 50 000 ord (ungefär 90 A4-sidor) under novembers 30 dagar.

Lite fakta om deltagandet 2014:

• 325,142 personer över hela världen deltog

• 803 frivilliga regionföreträdare (Municipal Liaisons, ML) ledde 615 regioner på sex kontinenter

• 849 bibliotek, bokhandlare och andra lokala aktörer öppnade sina lokaler för skrivare genom the Come Write In program

• 55,774 campare gav sig in i ett skrivprojekt, roman eller inte, på Camp NaNoWriMo

Över 250 NaNoWriMo berättelser har blivit traditionellt publicerade. Lista på publicerade författare

 

I Stockholm är Biblioteket Plattan på KulturhusetStadsteatern officiellt Come Write In-ställe och ställer upp med lokaler för skrivare under hela november. Skrivare, eller wrimos, träffas både där och på caféer för att skriva, diskutera upplägg och vässa karaktärer tillsammans. En folkrörelse!

 

Vinnare är alla som deltar, men särskilt de som når upp till 50 000 ord så klart!

 

Min dotter är en av fyra ML i Stockholm Wrimos och det är hennes sjätte år som deltagare. I år är hennes mål att skriva 180 000 ord under november. Planeringen är rigorös! :)

Bokcirklat om Den vita staden av Karolina Ramqvist

Idag har jag bokcirklat med cirkeln Under kastanjen. Vi är inte längre under kastanjen utan på Gunnarssons specialkonditori vilket innebär bokcirkel med bakelse för min del. Ja, är det inte vin så är det bakelser. :-)

Den vita staden är del två av Karolina Ramqvists böcker om Karin. Karin som porträtterades så väl i Flickvännen får vi nu följa i den nedåtgående spiralen. Eller?

Jag har läst båda böckerna i våras och är tagen. Dels av Karins situation, men också av Ramqvists fantastiska språk. Det är som vi kom överens om idag i vår diskussion, nästan naturalistiskt. Avskalat och beskrivande. Utan ett ord för mycket förmedlar hon massor av känslor och händelser. Men ändå får vi inte veta något med säkerhet om det viktiga.

Karin andas passivitet. Hon har bara hamnat där hon är i sitt liv, och skulle inte om hon inte var tvungen, göra något för att hantera det. Helt plötsligt står hon helt ensam, med ett litet barn att ta hand om, och måste. Samtidigt verkar hon ha gjort ett viktigt val när hon lämnade sin uppväxt och sin familj och kanske är det det hon gör hela tiden utan att vi ser det?

Vi tyckte alla mycket om den här boken och rekommenderar den verkligen. Det är inte ofta vi är så samstämmiga. :)

Läs båda dessa böcker och se Maffiabröder! :)

Grundläggande genetik av Mikael Fant

Grundläggande genetik av Mikael Fant är inte alls en fackbok som titeln kan förleda en att tro. Det är en bok om människor, och om människors relationer, hemligheter och känslor. Skickligt berättad med många olika sidor och stämningar. Och jag gillar det!

Hur viktigt är ens arv och bakgrund? Återupprepar sig historien? Vad är det som gör en till det en är? Måste man veta?

Det här är en historia om Jakob som har fastnat i livet. När hans mor dör känner han sig tvungen att ta reda på varför det blev som det blev och hur det egentligen är.

Vi förflyttas genom tid och rum och till olika händelser med olika människor. Det gäller att hålla rätt på alla trådar som skickligt väver berättelsen. För skickligt är det. Alla små delar ger den komplexa bilden av vad livet faktiskt är. Jag gillar att få höra Jakobs historia men blir så trött på honom ibland. Kanske som det ska vara med en person som är på riktigt. Författaren är också mycket skicklig på att fånga varje persons röst i alla olika tidsperioder. Det går att höra Jakob som barn, som tonåring och som vuxen.. med samma men ändå olik röst. Snyggt!

Berättelsen utspelar sig i Stockholm, i kvarter jag känner väl och jag är nästan jämngammal med Jakob. Det ger det där extra. Miljöbeskrivningarna och tidsandan är mycket fint fångad och skildrad.

Att läsa en relationsroman ur en mans perspektiv är annorlunda tänker jag när jag läser, men kanske bara på grund av att jag inte gjort det så mycket. Jag kommer verkligen nära Jakob, men jag kan också känna att jag står utanför och betraktar honom. Kan se honom med Evas, den före detta flickvännens, ögon. Det är intressant.

Jag börjar ana hur det kanske ligger till i slutet av boken. En lite oväntad vändning. Med risk för spoiler så måste jag ändå lyfta fram slutmeningarna. Så. Himla. Snyggt. "I morgon fyller jag, av allt att döma, trettio. Igen. Men jag har fan ingen aning om vad jag heter."

Förlagets text:
Jakob Lundwall bor i en tvåa i Hagalund fylld av designmöbler och undertryckta känslor. Under några år har han alltmer avskärmat sig från närstående och vänner. På sin trettioårsdag får han beskedet att hans mamma har avlidit under oklara omständigheter. Christina, Östermalmsflickan som bröt med familjen när hon blev gravid och öppnade restaurang på Hantverkar-gatan. Det var där han växte upp, ovanpå mammas krog. Där fanns också Stavros, som var nästan som en pappa. Och i det fina huset på Djurgården bodde morfar och Annelise.
Moderns död tvingar honom att bege sig ut i världen igen, för att få en förklaring, och kanske för att omvärdera de gamla sanningar och minnen som plågat honom. Vem är han egentligen? Varför dog hans mor? Vem var hans far? Och hur viktigt är det genetiska arvet? Kanske är hans arv mörkare än han kunnat ana. Under två omtumlande veckor rör han sig rastlöst runt i Stockholm på jakt efter svar som ligger dolda bakom lager av sanningar och lögner.

Jag har tidigare läst Vattnet i Mars av samma författare och skrivit om den här. Och nu väntar jag på nästa. När kommer den Mikael?

Låna Grundläggande genetik på biblan, det gjorde jag.

Årets litteraturpristagare avslöjade allt via twitter?

Kanske inte så många äntligen när vi fick veta vem... :)

Det blev Svetlana Aleksijevitj, utgiven på förlaget Ersatz. En favorittippad pristagare. Och hon twittrade ut att hon fick SAMTALET långt innan dörren öppnades.

(Närå, det är ett fejk-konto. :-) )

Äntligen! Eller?

I dag är det dags för Nobelpriset i litteratur!

Svenska Akademien har beslutat tillkännage namnet på årets Nobelpristagare i litteratur torsdagen den 8 oktober kl. 13.00 i Börssalen. Det är högtidligt.

Att hitta rätt tar sin tid och innebär mycket läsande och arbete för akademien. Läs mer här. Från ca 350 nominerade minskas samlingen gradvis, i slut skedet till 20 och sedan 5.

Under sommaren läser ledamöterna in sig på de kandidaternas produktion. Var och en av Nobelkommitténs ledamöter sammanställer dessutom ett individuellt utlåtande, som skall föreläggas Akademien vid höstterminens första sammankomst.

När Akademien samlas igen efter sommarferierna i mitten av september överlägger man och fatta sitt beslut. För att valet av pristagare skall vara giltigt krävs att någon kandidat får mer än hälften av de avgivna rösterna.

Enligt spelbolagen blir det så här, med Aleksijevitj i topp.
Svetlana Aleksijevitj, Haruki Murakami, Ngugi Wa Thiong'o, Jon Fosse, Joyce Carol Oates, Philip Roth, John Banville, Peter Handke, Péter Nádas, Ko Un, Adunis, Amos Oz, Ismail Kadaré

En av de stora morgontidningarna tror så här, men inte rangordnat.
Ngugi Wa Thiong'o, Anne Carson, Svetlana Aleksijevitj, Philip Roth, Don DeLillo, Nuruddin Farah, Peter Handke, Joyce Carol Oates, Ko Un, Jon Fosse, Haruki Murakami, Nawal El Saadawi.

Den gemensamma nämnarna är många... :)

Vi sitter som på nålar! Vill så gärna ropa ÄNTLIGEN! :)
Vem tror du det blir?

Augustpriset - en gissning

Okej, jag försöker mig på en gissning på de nominerade till Augustpriset. Gissning, eller kanske önskan? Eller hopp? Vad tror du?

Min gissning är just det, en gissning inte kvalificerad eller genomtänkt. Men nu är det bara att vänta och se. Den 19:e vet vi! :)


Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri

I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv av Tom Malmquist

Den vita staden av Karolina Ramqvist

I det yttersta av Victoria Myrén

Det här är hjärtat av Bodil Malmsten

Henning Mankell - RIP

Henning Mankell har dött. Så sorgligt när en människa går ur tiden innan det riktigt är dags. Om det nu någonsin är det.

Jag har uppskattat Henning Mankell mycket, både som person och författare. Även om jag aldrig förstått mig på Wallander.

Jag hittade alldeles nyligen tillbaka genom boken Italienska skor. En fantastisk historia som jag skrivit lite om här. Nu väntar jag på att få läsa uppföljaren, Svenska gummistövlar.

Jag har också imponerats av hans engagemang internationellt och förmågan att använda kulturen som medel för solidaritet och förståelse. Han var en bra människa som gjorde skillnad, på riktigt.

Augustprisnomineringsmingel - tävling

Pust.. långt ord! Augustprisnomineringsmingel. Men det är precis vad det är det!

I år arrangeras för första gången Augustpriset Live, ett exklusivt event på Kulturhuset i Stockholm där en bokälskande publik har möjlighet att möta de Augustnominerade författarna bara några timmar efter att de tillkännagivits under en presskonferens. Publiken får chansen att möta författarna genom modererade diskussioner på scen, personliga samtal och boksignering. Den 19:e oktober på Kulturhuset i Stockholm kommer Sveriges mest aktuella författare att prata om sina böcker och författarskap.

Kvällen direktsänds på Augustprisets sajt, www.augustpriset.se.

TÄVLING
MEN som läsare och intresserad bokälskare har du möjlighet att vinna biljetter till evenemanget. Genom att lämna en kommentar till detta inlägg om varför du skulle vilja delta, och berätta om hur du delar mitt inlägg i sociala medier så har du chansen! Senast den 10 oktober.

– Vi ska få till världens kortaste bokmässa med Sveriges bästa böcker, mingel, barsamtal, författarsamtal – en liten minifest för alla nominerade. Det ska bli roligt att få blanda friskt mellan de olika kategorierna och spännande att lösa upp gränserna! säger Daniel Sjölin som är kvällens samtalsledare.

Augustpriset - sex böcker

När särskrivning spelar roll! ;-)

Dags att börja spekulera snart! Vilka blir nominerade? Har jag en favorit? Vad tycker mina medbloggare?

Jag kommer främst att spekulera och skriva om böckerna i kategorin Årets svenska skönlitterära bok, men så klart om själva priset också.

Svenska Förläggareföreningen instiftade priset 1989 för att belöna och sätta fokus på de bästa nyutkomna böckerna på svenska varje år. Priset delas ut i tre kategorier: Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok och Årets svenska barn- och ungdomsbok.

En jury i respektive kategori nominerar sex titlar vardera. Jury för det skönlitterära priset är:

Kaj Schueler, ordförande – kulturjournalist och kritiker. Från 2001 till 2012 var han först verksam som litteraturredaktör och sedan kulturchef i Svenska Dagbladet
Viola Bao – litteraturkritiker
Björn Kohlström – gymnasielärare och frilansskribent
Roland Salemark – har varit i bokbranschen i över trettio år och driver Bokhandeln Wessman& Pettersson i Visby sedan 2006
Maarja Talgre – kulturjournalist, författare och mångårig medarbetare vid Sveriges Radios kulturredaktion, numera frilans

Det är roligt att gissa lite, och jag ska fundera på vad jag tror, men vad tror du?

Augustprisambassadör

Tada.... *trumvirvel*

Augustambassadörer för Årets svenska skönlitterära bok är:

Erik - Erik Granström
Katarina - Som ett sandkorn
Helena - Ugglan & boken
Eva - Boktokig

"Mina förväntningar på ambassadörsskapet är att komma priset lite närmare och sprida den läsglädje det andas. Att få möjlighet att delta i ett sammanhang av spänning, läsning och gala med likasinnade." Katarina från bloggen Som ett sandkorn

Läs mer här.

Pensionatet vid världens ände av Camilla Davidsson

Emma fortsätter sin resa, denna gång inte så långt och mer inåt. Pensionatet vid världens ände är uppföljaren till Camilla Davidssons uppskattade debut Under Vintergatans alla stjärnor som jag skrivit om tidigare och som handlar om en stressad kvinna som tar en paus och gör en lång, lång vandring.

När Emma nu kommer tillbaka klokare och lugnare kan hon trots det inte hejda sig från att dras in i ekorrhjulet igen. Allt snurrar på och hon känner sig mer och mer otillfredsställd och stressad.

På den tusenåriga pilgrimsleden till Santiago de Compostela finns ett talesätt att den verkliga resan börjar när du har återvänt hem.Emma lämnar Caminon med förhoppningar om ett mer harmoniskt liv. Hemma i Stockholm väntar ett oemotståndligt jobberbjudande och flera sms från Eric, amerikanen som ett par månader tidigare lämnat henne för en annan kvinna. Trots sina föresatser tackar Emma ja till det prestigefyllda jobbet och snart ser tillvaron helt annorlunda ut än hon tänkt sig. En oväntad resa blir början på en negativ spiral som slungar Emma tillbaka ner i det mörker hon försökt lägga bakom sig. Hon ser ingen annan utväg än att återigen fly. Denna gång till en plats så nära, men ändå så fjärran att den kunde ha legat vid världens ände.

Jag tycker mycket om historien om Emma, hon närmar sig mig lite oväntat. Hon blir en person jag tycker om. Det handlar troligen om att jag har lätt att känna igen mig och att hon är en alldeles vanlig människa med alla de fel och brister som vi alla har. Jag blir irriterad och fnyser åt hennes dåliga val, och i nästa stund inser jag att det är lätt hänt. Verkligen lätt hänt.

Jag inspireras av resonemangen hon för med sig själv och med de andra karaktärerna, det känns väldigt genuint. Vi har sällan facit, och diskussionen är halva vägen. Detta är lite av en självhjälpsbok i skönlitterär form. Det är en fin historia med härliga miljöskildringar särskilt från Fårö där Emma hamnar och personporträtt som känns grundade. Jag gillar det.

Och stolarna ja. Camilla signerade min bok när jag köpte den och skrev: Vem sitter på dina stolar?
Det blev en verklig tankeväckare under läsandet, jag kanske ska byta stol en stund?

Låna på biblan, köp gärna i din lokala bokhandel eller kanske på AdLibris

Det som inte dödar oss av David Lagercrantz

Det som inte dödar oss av David Lagercrantz... eller Millennium 4 av Stieg Larsson?

Ja, man har ju inte kunnat undgå den här boken. Eller rättare sagt marknadsföringen och försnacket. Jag har i och för sig försökt hålla mig borta från allt skvaller och alla skandalrubriker. Var inte säker på att jag skulle läsa den men när e-boken, snyggt frontad på AdLibris, såldes för 9 kronor på premiär dagen, då slog jag till.

Och ja, det är en helt ok uppföljare, en bra bok nummer fyra. Men det är också en bok nummer fyra om ni förstår. Jag tycker dock att Lagercrantz lyckas hålla stilen genom berättelsen.

Han lämnar tack och lov det allt för våldsamma spåret, och det tycker jag bara känns bra. Blod som sprutar och kroppsdelar som far är inte min grej. Språket är ibland lite väl vardagligt, med jargong som blir lite klichéartad men det går att hantera. Det som känns lite svårare att ta är att han gör Lisbeth mindre kantig. Det tycker jag är ett misstag, hon är en kantig person. Och all fakta, oj vad mycket fakta. Jag hade kunnat vara utan en del av det.

Men, det är en helt ok spänningsroman som kan njutas av oss som då och då gillar spänningsromaner. Och det blir troligen en bra film av det hela så småningom. :)

(Jag gick samtidigt på samma gymnasium som David L... och Bengt Ohlsson. Kungsholmens. :) )

Så här skriver förlaget:
Tidskriften Millennium har fått nya ägare. Elaka tungor hävdar att tiden har sprungit ifrån Mikael Blomkvist och han funderar på om han borde göra något annat.
Lisbeth Salander är rastlös. Hon medverkar i en hackerattack till synes utan någon särskild anledning. Hon tar risker hon vanligtvis är noga med att undvika. Det är inte likt henne.
En sen natt ringer professor Frans Balder, en ledande auktoritet inom AI-forskning, till Blomkvist. Balder säger sig sitta på världsavgörande information om amerikanska underrättelsetjänsten. Han har dessutom haft kontakt med en ung kvinnlig superhacker, som bär vissa likheter med en person Blomkvist känner väl.
Mikael Blomkvist börjar hoppas på det scoop som både han och Millennium behöver. Lisbeth Salander har som vanligt sin alldeles egen agenda. I Det som inte dödar oss fortsätter berättelsen. Det har blivit dags för deras vägar att korsas. Ännu en gång.

Låna på biblan, köp gärna hos din lokala bokhandlare eller t.ex. hos Adlibris eller Glansholms.

Så länge du är min syster av Peo Bengtsson

Så länge du är min syster av Peo Bengtsson.

Det här är det stora i vardagens lilla, eller är det tvärt om? Bengtson lyckas att skildra vardagens glädje och sorg på ett sätt som träffar rätt i magen. Det är så här det är, aldrig enkelt.

Bandet mellan William och Betty har alltid varit starkt. De två syskonen fick klara sig själva redan som barn, när föräldrarna svek. Det gick faktiskt bra – ja, över förväntan – men som vuxna har de båda svårt med sina relationer. Wi... lliam har en affär med en gift kvinna. Han vet att han borde avstå, men det förbjudna lockar. Betty däremot tröttnar alltid på sina förhållanden så fort förälskelsefasen är över.
Men när Betty träffar den karismatiske Christian, faller hon pladask. Sakta men säkert glider syskonen isär. Christian vill ha Betty för sig själv, vilket får dramatiska konsekvenser. Frågan är om syskonkärleken går att rädda?

Det är en historia som ställer många frågor men lämnar få svar. Både jag själv och karaktärerna får fundera kring vad som är rätt och fel, och oftast hamnar man någonstans mitt emellan.

Det är lätt att engagera sig i berättelsen och berättar ,det gör han fantastiskt skickligt. Språket är stringent och poetiskt. Lockar in mig i de svåra frågorna och håller mig kvar väldigt effektivt, jag ville inte sluta läsa. På varje sida hittar jag meningar och stycken jag inte vill glömma. Han drabbar mig med sin text. Det är så bra litteratur är.

Jag har tidigare läst hans bok Kärleken passerade här en gång. Också mycket bra på precis samma sätt.

Låna på biblan, köp gärna hos din lokala bokhandlare eller t.ex. hos Adlibris eller Glansholms.  



  

Timme noll av Lotta Lundberg

Detta är min favorit från sommarens läsning. Oj vad bra den är!

Lotta Lundberg fick den bortgångna Cordelia Edvardsons tillåtelse att skriva en bok baserad på hennes mors liv. Det blev Timme noll och är en historia, eller egentligen tre, som går rakt in i hjärtat... eller kanske magen! Det handlar om livet. Om valen man gör, om konsekvenserna. Men det är också en fin bok om tre kvinnor, Hedwig, Ingrid och Isa. Kvinnor som lever sitt liv med de svårigheter som finns, och de glädjeämnen.

Romantiteln ”Timme noll” betecknar krigsslutet med vilket romanen inleds, Andra världskrigets slut och ett Berlin i ruiner. För mig personligen var det svårt att läsa de delarna om Hedwig som försöker överleva i den krigshärjade och sönderbombade staden efter krigsslutet. Slutet som inte alls var ett slut för alla de människor som var kvar där. Och en av de människorna var min mamma. Hon har berättat en del om sina upplevelser och fasor, kampen. Det går inte att förstå.

Men titeln Timme noll kan även läsas på symbolnivå, att stå i ruinerna av något. Exempelvis sitt liv. Med ansvar för nästa steg. Men allt handlar om att inte vilja veta. Eller som Hedwigs vän abbedissan Demetria säger: ”Vi söker elden i historien, men det är med askan vi blir sittande. Alla klarar det inte.”

Berlin 1945. Författaren Hedwig Lohmann är på väg ut ur den sönderslagna staden till ett kloster. Något år tidigare har hennes dotter gjort en helvetesvandring. Var finns hon nu, flickan som hon lämnade bort? Lever hon?
2005. Ingrid har gett upp sin praktik för att flytta till skärgården och bli prästfru. Maken är sjuk och kräver hennes omsorger. Men på ön finns också Hanna, författaren som Karl Erik verkar komma allt närmare.
1983. Isa klipper sönder sin docka och hamnar som tonåring hos en psykolog. En dag bestämmer hon sig för att göra Det Stora Terapispelet – med stakar, hjärtan och kors. Om man hamnar på fel ruta får man gå i Kaos, men det finns sätt att laga världen.
Skickligt flätar Lotta Lundberg ihop tre röster men visar också på en mänsklig erfarenhet av att stå i sin egen ruin. Vad får en kvinna göra? Vad är det mest förbjudna? Får man som människa en ny chans när det allra värsta redan har hänt?

Det är svårt att känna sympati ibland, dessa kvinnor gör val och lever sitt liv på samma sätt som de flesta. Lundberg säger själv: "De tre kvinnorna i ”Timme noll” gör som män alltid har gjort, de tänker mest på sig själva. Därför blir de också kontroversiella. Detta är min sjätte roman och jag vill våga berätta om kvinnor som undersöker sina möjligheter. Inte lägger sig."

Jag har tidigare läst Ön av samma författare, också en mycket bra bok. Nu letar jag reda på fler!

En fin intervju i Svenska Dagbladet där bland annat kopplingen till Cordelia Edvardsson tas upp.
I Öppet arkiv finns en del om Cordelia Edvardson, en fantastisk person, journalist och författare.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. hos Adlibris eller Glansholms.

Under vintergatans alla stjärnor av Camilla Davidsson

Under vintergatans alla stjärnor av Camilla Davidsson

Utarbetad flyr Emma karriärjobbet i Stockholm för att söka lyckan i London. Där bor Eric, amerikanen hon är förälskad i. Förhållandet blir passionerat men utvecklas inte som hon tänkt sig. Av en tillfällighet hör hon talas om en tusenårig pilgrimsled i Spanien och får för sig att den är vad hon behöver för att reda upp sitt liv. Med sina gamla träningsskor och en ryggsäck packad med lite av varje tar hon sig an de åttio milen till Santiago de Compostela.

Det här är feelgood av tänkvärt slag. Vi får fundera över vad som är viktigt i livet, hur vi väljer och varför.

Miljön är pilgrimsleden och alla de möten som sker under en sådan vandring. En miljö som jag föreställer mig är tillåtande och öppen, kravlös och hjälpsam. I en sådan omgivning ges möjlighet till eftertanke, då också vandringen kan vara ett medativt inslag.

Camilla skriver lätt och ledigt om allvarliga saker, det märks att hon själv gått leden då hon har mycket fina miljöbeskrivningar. Att det är självupplevt ger det hela en extra dimension. Det är lätt att känna suget av att själv ge sig iväg!

Det är ju inte ovanligt med böcker av den här typen, vi behöver kanske lite hjälp att lyfta blicken iblan. Historier om hur vi söker "meningen med livet" men på ett väldigt realistiskt och jordnära sätt. Berättelser om vanliga människor som vi kan känna igen oss i. Tänker också på Marika Kings Projekt längtan och Elizabeth Gilberts bok Lyckan, kärleken och meningen med livet, som jag läst och tyckt om.

Under vintergatans alla stjärnor är första delen i en tänkt trilogi. Jag köpte bok nummer två, Pensionatet vid världens ände på release-minglet Camilla hade. Det ska bli spännande att se vart handlingen kommer att ta oss!

Låna på biblan, köp i närbelägen bokhandel eller på Adlibris eller Glansholms!

Udda av Sara Lövestam

Vilken historia!

Udda av Sara Lövestam fångade mig från första raden, genom partikelverben, till insikterna om att udda är väldigt relativt.

Vi får möta Martin, Paula och Lelle. Alla på olika sätt "udda" i våra ögon, men kanske främst i förvissningen att annorlunda är udda.

Martin tänder på amputerade kvinnor. Paula har noll och ett halvt ben och en uppväxt i fosterhem. Lelle älskar kvinnor och njuter av dem som smågodis. Och till detta kommer tre medelålders kvinnor på en kemtvätt i Sveg.

Och mitt i allt ihop; hur är det egentligen med partikelverben?

Alla karaktärer i boken beskrivs med värme och medkänsla, jag tog dem till mig direkt. Humor är en viktig ingrediens precis som omtycksamhet (vilket underbart nyord!) Det är lätt att lägga det udda åt sidan och bara läsa om människorna, livet och verkligheten. Det blir inte alltid som man tänkt, oftast inte faktiskt, och denna historia inger hopp om att det går alldeles utmärkt ändå.

Jag funderade en hel del kring begreppet udda. Jag lever själv i ett sammanhang där udda är som normalt. Mina människor är av alla olika slag, och många av dem av slag som av andra skulle kallas udda. Men jag förstår mycket väl att udda kan vara svårt och skrämmande, och att udda ligger väldigt mycket i uppfattning och känslor. Även den som uppfattar sig som udda kan vara fast i ett tankesätt som är ens eget. Paulas och Lelles diskussioner om vem som är mest udda är verkligen intressanta!

Jo.. språket! Ja, ni som läst Lövestam tidigare vet ju. Helt magiskt, föränderligt, knivskarpt och ömsint.

Läs, läs, läs! Sveps med av en historia om kärlek, vänskap, svek, hopp och tro... som inte alls är udda.

Låna på biblan eller köp, helst på lokal bokhandel men även på Adlibris eller Glansholms.

Twist av Klas Östergren

Jag har kämpat lite med den här måste jag erkänna...

Lovorden är många när det gäller Klas Östergrens senaste, Twist.

"Det här är en klar femma, det är en så underbart fint komponerad roman och ett läsäventyr. - Yukiko Duke, SVT Gomorron Sverige"

Klas Östergrens nya roman skruvar sig fram mellan årtiondena fram till vår egen tid, från en given punkt på sextiotalet när sommaren var lång och The Beatles "Twist and Shout" fortfarande ekade i folks medvetande. Där väcks en kärlek, till en kvinna med många namn. Anna. Eller Anne-Marie. Eller Ami.

Det är verkligen en roman som skruvar sig fram, den rör sig genom olika tidsperioder, vi får se framåt och bakåt, trådar löper genom historien. Skeenden vänds och vrids på. Persongalleriet är mångfacetterat och emellanåt flyktigt. Personerna glider in och ut i historien och det är endast det viktiga som berättas, resten får vi gissa. Dörrar öppnas och dörrar stängs, vi får ana hur relationer och beroenden ser ut.

Det är en historia om just beroenden, om att utnyttja och bli utnyttjad. Om att saker inte är svarta eller vita, den som upplevs som ond är helt plötsligt god.

Jag gjorde misstaget att läsa lite i taget och då och då. Det funkar inte. Jag tappade tråden och hade svårt att följa historien. Den släppte inte in mig.

Jag har en stark känsla att om jag läst den i ett sträck i lugn och ro, hade den fångat mig helt. Det blir en omläsning vid tillfälle! :)

Låna på biblan eller köp t.ex. hos Adlibris eller Glansholms.

Marina Bellezza av Silvia Avalone

Marina Bellezza är en mycket bra bok!

När jag läste Silvia Avalaones debutbok Stål fick jag upp ögonen för ett Italien jag inte kände till, ett land på väg utför, och påmindes om människans sårbarhet och styrka. Det var en fantastisk bok på många sätt och den här är snudd på lika bra.

En avfolkad småstad i norra Italien, omgiven av nedlagda fabriker. Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot regionen. Husen står tomma, butikerna är stängda och Italiens ungdomar föredrar att bygga sin framtid långt härifrån.
Marina använder sitt utseende till att söka den lycka och framgång. Hon  drömmer om att resa till USA och vara med i X-factor. Andrea arbetar deltid på biblioteket, men längtar efter ett enklare liv närmare naturen och möjligheten att leva av naturen.
Trots sina olikheter inleder Marina och Andrea en relation. De förenas i sin strävan att förändra sina livsvillkor, men deras drömmar ser helt olika ut.

Det kanske bästa i boken är miljöskildringarna och skildringen av familje- och vänskapsrelationerna. Personerna i boken kämpar med sin historia och uppväxt och kanske också tidigare generationers historia i ett land i kris. Hur undviker man att upprepa misstag och följa sin egen väg? Hur hittar man en framtid i ett samhälle där framtidsutsikterna är så mörka?

Språket lockar till läsning och är målande vackert och obehagligt realistiskt, precis som miljön och landet. Svårt att sluta läsa.

Det här är en historia om människor och relationer men lika mycket om samhällsklimat och framtidstro, eller brist på. Gillar den mycket och ser fram emot nästa bok.

Låna på biblan eller köp hos Adlibris eller Glansholms.

Augustienkät

En enkät är alltid roligt! Lite om vad jag läst och vad jag vill läsa.

Hittade hos Helena - Dark places, som hittat via Anna - och dagarna går.. hos Johannas Deckarhörna.

1. De flesta är överens om att sommaren 2015 inte har varit någon höjdare vädermässigt, hittills. En del läser mycket när det regnar, andra sitter mest och trånar efter den där solstolen som inte går att använda. Hur har din lässommar varit? (Hittills, även här, sommaren är ju inte slut ännu.)
Min lässommar har varit bra! Vädersommaren också. Har hållit mig i Stockholms skärgård där vädret varit helt ok, inte mycket regn men visst det kunde varit lite varmare... :)

2. Nämn tre böcker du bara måste läsa i augusti (gamla eller nya)!
Ställ ut en väktare av Harper Lee
Oscar Levertins vänner av Martina Montelius
Svenska Gummistövlar av Henning Mankell

3. Vilka nya böcker som kommer i augusti längtar du mest efter?
Så många, så många. Men en som jag längtar lite extra efter är Västmanland av Sven Olov Karlsson.

4. Kräftor eller surströmming. I augusti är det premiär för dessa ”delikatesser”. Vilket väljer du helst?
Inget. Bläk! ;)

5. Vilken är den bästa boken du har läst i sommar?
Alla har varit bra, men det får bli Timme Noll av Lotta Lundberg. Gick rakt in i hjärtat.

6. Finns det någon för dig ny författare du är sugen på att läsa i höst?
Jag läste precis om Viktoria Myréns nya bok I det yttersta. Jag har inte läst henne tidigare och blev riktigt sugen. Och det är skärgård! :)

7. För många är ju också augusti förknippat med skolstarten. Har du något starkt läsminne från skolåren?
Fröken läste högt ur Det blåser på månen någon gång på mellanstadiet. Minns känslan än. Tystnaden i klassrummet, hur vi sög i oss historien, besvikelsen när stunden var över, förväntningarna inför nästa tillfälle.

8. Semestern är kanske slut snart, men hur gör du för att hålla liv i sommarkänslan lite till?
Är ute i solen så mycket det går. Äter lunch utomhus på en brygga i min närhet. Åker på skärgårdsutflykter på helgerna. Läser somriga böcker...

9. Anta att det börjar komma en hel del höstböcker hem till dig, men du är ju inte färdig med de böcker du hade planerat att läsa i sommar ännu. Samtidigt vill du kasta dig över nyheterna. Hur prioriterar du?
Jag prioriterar alltid de recensionexemplar som jag har beställt och de bokcirkelböcker som är aktuella. Annars är det lusten som styr, nytt och gammalt i salig blandning.

10. Till sist, vilken är hösten allra mest efterlängtade måste-läsa-direkt-bok för dig?
Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri.

All inclusive av Hans Gunnarsson

Vad är det som händer i den här historien egentligen? :)

Det är första gången jag läser Hans Gunnarsson, och All inclusive är kanske typisk för honom? Vardagsrealism med humor och ironi?

Den grundläggande historien är enkel: "Författaren C.G:s karriär har gått i stå, han behöver ett jobb. Mot alla odds får han ett erbjudande: åk till en all inclusive-resort på Guadeloupe. Skriv en roman som lockar människor att åka dit: ”… en myllrande, kalejdoskopisk kollektivroman… En solstänkt gobeläng. Glimtar av allehanda liv, slöa och sköna, bruna och bleka, nyktra och onyktra, det solkiga och sublima om vartannat. Ett charterturismens prosaiska kväde…”

Men det blir inte riktigt som han tänkt... Vad är det som händer egentligen? Människor dör och försvinner, eller gör de? Familjeproblem ställs på sin spets och irritationen växer på sina håll. Och slutet, jaa.. det går inte att förstå sig på slutet.

Vi får, förutom CG, följa de olika resenärerna på olika sätt. Det är roligt och intressant att höra deras reflektioner över livet och resandet. Det är som små noveller, sammankopplade av själva resan. Den delen tyckte jag mycket om. Vi serveras också korta betraktelser mellan kapitlen som oftast är mitt i prick.

Men.. det är lite för mycket personer och historier som inte riktigt vävs ihop. Och att inte alls begripa sig på den mystiska thrillerlika historien med golfbanor, dödskliniker och penningplacering som ligger bakom hela tiden blir lite för förvirrat.

Det är lättläst och stundtals roligt och dråpligt, en hel del igenkänning både av sig själv och andra. En berättelse med många bottnar, det går troligen att läsa den många gånger och hitta nya vinklar och sidor. En underhållande och oroande bok, om än lite väl svårfångad.

Låna på biblan eller köp t.ex. hos Adlibris eller Glansholms, där du också kan läsa en intervju med författaren.