Det är en stark debut om tugget på bänkarna i Akalla, adidasbyxor och falska Raybans från Alanya, till den fina dramahögskolan på Valhallavägen i Stockholm, där man gör andningsövningar och får massage. Där man mikrar gammalt kaffe för att man har så »dåligt med pengar«, men bor i bostadsrätt i innerstan, diskuterar maktordningar och passar på andras ordval. Där fattig är ett mycket relativt begrepp.
Det är en berättelse om att navigera mellan skuld och arv, välja mellan olika sorters svek, ta hand om sin begåvning. Mot alla odds.
Fanns en snubbe en gång som sa att blåa linjenfolk är bland dom deppigaste i huvudstaden. Han menade att anledningen till det var att vi hela tiden åker i en mörk tunnel. Alltså den enda sol och det enda ljus vi får är mellan en station. Kista-Hallonbergen. Annars åker vi från slutstation till en annan slutstation i en mörk tunnel. Året om.Det handlar om resa och rörelse. Det är argt och besviket. Det är hudlöst och känsligt. Det berör mig!
Läs den! Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos t.ex. Adlibris eller Bokus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar