Sidor

tisdag 6 januari 2015

Ingen konst av Peter Esterhazy

Min första bok för året, Ingen konst av Peter Esterhazy!

Jag fick tipset av översättaren själv Ervin Rosenberg, som jag skrivit om här tidigare. Esterhazy är en ny bekantskap för mig och det är kanske på tiden att vi stiftat bekantskap.

Det är en säregen berättelse. Eller, jag vet inte ens om det är en berättelse, mer av betraktelser och ögonblicksbilder som vävs ihop till en sprudlande helhet.

Det är svårt att förstå vad boken egentligen ska vara och det hindrar mig lite i läsandet till en början. Är det verklighet eller fiktion? Handlar det om författaren själv eller inte? Men var är den röda råden? Men jag inser att det bara är att läsa på. Orden forsar som en strid ström. De olika delarna, mötena med modern, fotbollen, Ungern, efterkrigstiden, och många fler, blandas hej vilt till en charmigt osammanhängande helhet. Språket är fängslande, det måste krävt sin man att översätta, det flyter lätt och man vill läsa upp härliga meningar för någon annan hela tiden.

En sak som kanske hade hjälpt är att vara mer intresserad av fotboll än jag, det refereras en hel del. Boken har till och med fått pris som bästa fotbollsbok i Tyskland, om även något skämtsamt.

Jag tror dock att det är en bok jag kommer att återkomma till, för att läsa något stycke, en sida eller en mening. Det går lätt. Det är bara att slå upp en sida så hittar man något.

Läs den om du kan släppa kontrollen, den är lite vildsint. Den är lättläst och inte lång. :)

Baksidestext: "En son berättar om sin mor. Medan har gör det ses de varje dag. De äter middag tillsammans, de promenerar i hemstaden Budapest, hon berättar historier, gamla och nya. Om femtiotalet, om Ungerns fantastiska fotbollsspelare, som uppvaktade henne och sen räddade familjen från deportation. Peter Esterhazy väver ågter samman en  familjehistoria med en skildring av den kommunistiska diktaturen. Tidigare, i mästerverket Harmonia Celestis, hade fadern hudvudrollen, nu intar modern rollen som både spelmotor och straffläggare. Det formar sig till ett säreget porträtt av en storslagen kvinna, en fallen familj och en galen tid."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar