Böcker, böcker... 8/100

Startat dagen med bokfrukost på Vetekatten, det är en väldigt bra början och lägger grunden för en fortsatt bra dag. En dag som jag avslutar med afternoon tea och bokprat på Stockholm Tea & Garden med Enbokcirkelföralla. Sämre dagar finns. :)

Morgonens bok var Mörk Jord av Belina Bauer, eftermiddagens blir Livet efter dig av Jojo Moyes.

På bokbordet ligger just nu en stor hög. En bokresa är inbokad (!) i april. Beläst är ordet och jag får tillfälle att möta massor av spännande och trevliga människor dessutom!

Spinning! 7/100

Ja.. dags för ett litet inlägg om spinning.

Jag är helt såld. Har verkligen hittat min motionsform. Stillastående cyckel innomhus i flock till hög musik och hojtande ledare. Det passar mig som handsken... cyckelhandsken. :-)'

Men det har också tagit mig längre. Jag har börjat cykla utomhus och mitt närmaste mål nu är Tjejvättern i juni. Och är jag på g att köpa en cykel. Vad ska det här sluta? Det ena ger ju det andra därför tränar jag skivstångspass och core också. För att få till en bra helhet. Och allt funkar finfint och är jätteroligt. Tänk vad lite upptäckarlust och mål kan göra!

Allt sker på Friskis i Jakan. Det blir att jag hänger där en del... :-)

Idag har jag dessutom involverat mig lite mer och deltar i arrangerandet av Vasaloppsspinning. Vi cyklar samtidigt som vi tittar på andra som skidar. Superkul!

 

 

 

 

Ungdomens vår? 6/100

Några artiklar har fångat mitt öga... jag skönjer ett samband. Hur tar vi hand om våra ungdomar egentligen? Vems är ansvaret? Det är lätt att säga; någon annans. Men sanningen är ju att vi alla har ansvaret för våra barn, för vår gemensamma framtid, för det samhälle vi vill leva i. Du och jag.

Ångest ger höga betyg
Elevernas personlighet avgör vilka betygen blir. Sambandet slås fast i en ny doktorsavhandling. De som drivs av oro och plikt får högre betyg.

Stort antal självmord bland unga i Bromma
Det har varit flera självmord bland unga i Bromma i västra Stockholm. När församlingen summerade 2012 visade det sig att man hanterat nio självmord bland ungdomar under året.

Vår generation kommer att flippa ur

17-åriga Alice Bratthammar och Amanda Ivanović var med vid gymnasieupploppen som skakade Göteborg i december. Här skriver de själva om kravallerna, om aggressiva poliser, ­panikslagna ungdomar – och om en omvärld som inte bryr sig.

Psykiska livräddare med förhoppning att minska självmord bland unga

2000 personer ska, på regeringens uppdrag, utbildas i "Första hjälpen till psykisk hälsa", projektet testas under 2013 i Stockholms län och Jönköpings län.

Nytt i bokhyllan 5/100

Jag kunde inte stå emot. Köpte Utvandrarserien som utkommit i pocket på Bonnier Pocket

Omslagen till Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit har illustrerats, formgivits och broderats av Karin Holmberg. Hon är välkänd inom hantverkskretsar efter sitt uppmärksammade examensprojekt från HV Skola där hon inspirerad av gammal brodyrteknik från Dalarna broderade på munkjackor och andra vardagsplagg från H&M. Hon har också gett ut två fina böcker på Natur & Kultur om att brodera allt ifrån kuddar till örhängen.

– Jag ville inte göra det för snyggt och perfekt utan få fram känslan av att personerna i berättelsen har det knapert ställt. Därför fick det blir lite skarvat och lite trådar som hänger från avigsidan, berättar brodösen om projektet där hon blåser liv i traditionell svensk handarbetestradition.

Böckerna har förord av Björn Ulvaeus, Linda Olsson, Jan Troell och Jens Liljestrand.

Får bli årets klassikerläsning. :)

Köpte också  Lena Anderssons Var det bra så?
Årets Stockholm läser bok.

Tycker mycket om Lena Anderssons krönikor, hon är vass och får oss att tänka till. Hoppas att boken är likadan. Den handlar om uppväxt i Stockholms förorter på 70- och 80-talen. Det är min uppväxttid och jag tror det blir en hel del beröringspunkter. Ska bli lite intressant att jämföra med Karolina Ramqvists Alltings början.

Förord av Qaisar Mahmood.

Blues 4/100

En ny erfarenhet, blues jam på Stampen. En fantastisk upplevelse! Brian Kramer och hans band spelar och andra musiker är välkomna att delta.

"Sometimes it's a miracle it holds together, and other times, the music takes control and flows so freely it's hard to believe it was all improvised!"

Denna lördag kunde vi bland annat lyssna på Fanny Holm, singer song writer med egna låtar, och en fantastisk finsk kille, Elias Kahila, som spelade soul på Cello, oväntat!

Elias kommer tillbaka till Stockholm i juni och spelar bland annat på Smaka på Stockholm.

Fanny Holm i studion. 
Elias Kahila

Blue 3/100

Fredagsblues. På något sätt är det hausse eller baisse på fredag eftermiddag. I alla fall för min del.

Den här dagen är det baisse. Livet är inte alltid på topp, och så måste det ju få vara. Väljer därför en lugn fredagkväll i hemmets trygga vrå. Njut i det lilla, och låter mig känna bluesen. Kanske till och med lite förstärkt och ompysslad känsla. Det är inte alltid bråttom att bli glad.

~

Lyssnade på en Novellix på lunchen. Spår i snön av Jonas Karlsson, inläst av författaren.
Novellen handlar om Axel. Eller inte alls om Axel. Ett barn som står i centrum för, men är osynlig, en historia om utanförskap och människor inte alltid så trevliga sidor i ett litet samhälle. Axel är bara ett spår i snön...

De första meningarna: ”Spåren i snön var som gjutformar i marken. Konserverade negativ av fyra skor. Två stora. Två små..."

Gillar Jonas Karlssons noveller. Han är dessutom mycket bra på att läsa dem. Snart kan vi se filmen Gondolen som baseras på hans kritikerhyllade novelldebut Det andra målet.

Kommunikation 2/100

Frukustmöte på Berghs om kommunikativt ledarskap.
Intressant ämne som berör alla inte bara chefen.

Några korta minnespunnkter som kanske kan inspirera även andra än oss som var där. Du kan också se seminariet på Berghs webbplats.

När det gäller intern information är det klokt att tänka på att personalen är medtagare inte mottagare.

En kommunikationshink är alltid full. Får en inte bra och tydlig information från chef och kollegor, så fyller en den med skvaller och förmodanden.

Kommunikation och HR bör gifta sig. Samarbete i mycket större omfattning än tidigare behövs. Beteendevetenskap är en bra tillgång i kommuninkationssammanhang och lär bli än viktigare.
(Glad att sonen valt smart!! :-) )

Det är inte ensidigt.
Ledaren är närvarande, skapar mening i vision och mål, visar riktning och ger feedback.
Medarbetaren är lyhörd, uppsökande, delar med sig till kollegor, bidrar och lyssnar.

Att vara öppen och transparant är ett måste idag. Medarbetaren är ansiktet utåt och bär varumärket, då behöver hen veta vad som gäller.

PR-branschen har vänt och ser medarbetaren som den absolut viktigaste kundgruppen, före de riktiga kunderna. Utan engagerade medarbetare går det inte att sälja.

Och sist men inte minst!!
Människan är som en blomma, vi växer i ljuset. Uppmärksamma och lys upp, så får du stolta, växande, ansvarstagande medarbetare.






.

Blogg100

Jamen hörrni..
en liten utmaning kan väl vara på sin plats!?

Ett inlägg i bloggen varje dag i 100 dagar. Det är ju taget!

Det är Bisonblog (Fredrik Wass) som har startat det hela.
En person värd att följa i sociala medier!

Härmed har jag startat det hela med detta eminenta inlägg! Stay tuned! :-)

Bok på bok men ingen..

.. ja, vad då? Kom inte på något bra. Har du ett förslag? :-)

En liten rapport om läsningen dårå. Jag har ju läst Livet efter dig, Felicia försvann och diskuterar dem i olika grupper och forum just nu. Det är ju två böcker som väcker känslor på många sätt och sätter fingret på svåra frågor. Bra bokcirkelböcker helt enkelt! Jag har också läst Mörk jord. En spänningsroman men också med drag av svåra frågor. Gillar verkligen den typen av böcker.

Nu är det dags för ett nytt gäng! :-)

Ansikten i vatten av Janet Frame (den läser jag i Excess-format) - ska läsas i cirkeln Under Kastanjen. Jag läste hennes Doftande trädgårdar för de blinda tidigare och bokpratade om den. En väldigt underlig bok må  jag säga, men jag gillar sådana också. Det blir en liten utmaning och man får ta sig tid lite. Ansikten i .. är föregångaren, men jag tror inte att det spelar någon roll att de kommer i fel ordning.


Morgon i Jenin av Susan Abulhawa - ska läsas i min cirkel GdS. Jag vet inte så mycket om den och det är en debut. Spännande!

I Enbokcirkelförallas spänningsutmaning ska jag börja läsa Bländverk av Thomas Eriksson. Jag har ju tidigare läst hans Illdåd i mina cirklar. Det ska bli roligt att läsa en till Alex King-thriller. Fel ordning här med!

Ja och så har jag Korparna av Tomas Bannerhed och Berättelsen om Raoul Wallenberg av Ingrid Carlberg gående på lite sparlåga vid sidan om. Det funkar bra.




Jag kom på det!! Bok på bok men ingen tid! ;-) *sneglar på hyllan med ännu olästa*

screen_kulturhuset

Nuså.. är det gjort. Oj vad fort det gick.

Jag har publicerat bilder på Kulturhusets instagram i två veckor. Det är en ny satsning från Kulturhusets sida där man lånar ut sitt instagramkonto till vanliga stockholmare. Satsningen ingår som en del av deras webbplats Screen, Kulturhusets digitala konstgalleri. Varje person får i två veckor dokumentera det man själv vill, utan krav.  Man vill ge en bild av olika verkligheter. Spännande tycker jag, en utmaning som inte går att motstå. Bilderna publiceras också på deras webbplats, så att alla kan se även de som inte har en smartphone.

Jag hade en ide och ett tema när jag började som jag kallade Färg och form i staden. Det går att söka på den hashtaggen (#) på Instagram för att hitta mina bilder. Nu blev det inte riktigt som jag tänkt mig. Men det blev bra ändå. 

Jag gillar verkligen Kulturhuset! Det finns så mycket roliga, spännande och intressanta saker att göra där. Något för alla på något sätt. Och alla sätt att sprida kunskapen om huset är bra.  Jag kommer att fortsätta hänga där och ge mig in i verksamheten på olika sätt.

Så här ser mina bilder ut. :-)

 

Mörk jord

Mörk jord av Belinda Bauer (Modernista)

För länge sedan försvann en pojke och blev troligen mördad av en seriemördare. Händelsen påverkar hans nära på alla sätt. Hans systerson Steven drabbas hårt av den sönderfallande familjen, och vill göra allt för att det ska bli bra igen. Bara han lyckas hitta kroppen som han tror är nedgrävd på den intilliggande heden. Det går så långt att han skickar ett brev till mördaren i fängelset. Och startar en händelsekedja han inte kunnat föreställa sig.

Det här är en spänningsroman som var nominerad till Svenska Deckarakademins pris för Bästa översatta kriminalroman 2011. Titeln är Blacklands på originalspråk, och det är en bra mycket mer fiffig titel om jag säger så. :-)

Men det är kanske mer en historia om en pojke som saknar sin familj, som lider av ensamheten mitt bland sina nära. Han lever med sin älskade mormor som har stängt in sig i sorgen efter sin son, med sin mamma och lillebror. En mamma som återupprepar mönstret att favorisera ett barn, Stevens lillebror. Steven försöker på alla sätt laga sin familj, anpassa sig och se det positiva i de mest svåra situationer. Det är också en beskrivning av en familj som lever under knappa förhållanden, och hon beskriver de små och nära sakerna som ett par förstörda favoritstrumpor som mormor stickat med värme och inlevelse.

Jag fångades snabbt av berättelsen, av spänningen som byggs upp mot katastrofen, men kanske framför allt av hoppet. Hoppet att det ska bli bättre för Steven, att han ska få den familj och den kärlek han så hett önskar. Personskildringarna är riktigt bra. Det är lätt att leva sig in i Stevens liv, att se personerna runt honom och hur han ser dem. Snyggt.

Slutet blir kanske lite väl förutsägbart och snabbt, lite oinspirerat.


Jag tror det är en bra bokcirkelbok! Många relationer och svårigheter att diskutera kring. Inbokat bokprat med Breakfast Book Club i slutet på januari och Enbokcirkelföralla:s spänningsutmaning!

Två böcker om Livet

Livet efter dig av Jojo Moyes (Printz Publishing)
Felicia försvann av Felicia Feldt (Månpocket)

Två böcker om livet. Väldigt olika men ändå på cirklar de kring de eviga frågorna. Vad får oss att vilja leva? Vem bestämmer om våra liv? Är verkligen kärleken störst av allt?

Livet efter dig handlar om Lou som får jobb som sällskapsdam hos Will. De kommer från helt olika sammanhang. Lou bor hos och försörjer delvis sina föräldrar och sin syster. Hon blir arbetslös när kaféet hon jobbar på lägger ner och tvingas ta jobbet hos Will. Will är en rik, äventyrlig player och affärsman som efter en olycka är förlamad i nästan hela kroppen och sitter i rullstol.

Will vill inte leva det liv han anser är helt värdelöst med ständig värk och där han är beroende av andra människor och planerar att avsluta sitt liv. Lou gör allt för att ändra hans inställning och få honom att acceptera sin nya situation.

Vi får följa dem båda i relationen med varandra men också med människorna runt omkring.

Det är en lättläst och fångande bok som är svår att lägga ifrån sig, man vill gärna veta vad som kommer att hända och hur allt utvecklas. Den ställer också den svåra frågan om livet, vad får oss att vilja leva? Inget är självklart här, å ena sidan bör man förstås själv få bestämma över sitt liv, å andra sidan är man alltid kapabel att ta rätt beslut och förstå konsekvenserna av det?

Ibland känns handlingen lite väl gullig och förutsägbar och inte så djup som de viktiga frågorna skulle behöva. Men å andra sidan lyfts det intressanta och viktiga upp nästan omärkligt i det fångande språket. Den är troligen en riktigt bra bokcirkelbok som kan diskuteras länge och väl. Som tur är har jag några tillfällen inplanerade redan. Med Under kastanjen och Enbokcirkelföralla, och så lite facebook-bokprat på det! :-)

Felicia försvann är något helt annat, men ändå inte som sagt. Boken är Felicias, Anna Wahlgrens dotter, barndomsskildring. En beskrivning av en verklighet som inte riktigt stämmer med den kändisskimrande. Det är också en berättelse om att välja.

Felicia berättar om sin bild och sina minnen av sin och sina syskons uppväxt i en dysfunktionell familj. Det handlar om missbruk, övergrepp och vanvård, mobbning och kärlekslöshet. Tufft att läsa.

Hon växlar mellan olika tidsperioder, dåtid och nutid. Om hur det var att växa upp i detta men också hur det är att överleva och hitta sin väg som vuxen. Att bryta mönster och förstå, eller inte alls förstå. Det svåra i att acceptera att försoning inte är ett alternativ.

Boken slår an en del strängar i mitt inre som jag kan relatera till, att vara medberoende och barn och att som vuxen försöka reda ut sitt inre. Det är tufft men ger mycket att läsa en skildring som denna.

Jag tycker att det är en bra och läsvärd bok som inte är helt dokumentär men absolut självbiografisk i stora delar. Den beskriver svåra saker som är viktiga att prata om. Även om du och jag inte har upplevt något liknande eller ens i närheten, så finns missbruk och övergrepp ofta i vår närhet. Att läsa och prata om en bok som denna kan hjälpa oss att förstå.

Vi diskuterar Felicia försvann i min bokcirkel GdS inom kort! :-)

Anna Wahlgren har ju skrivit ett "svar" på Felicia försvann, Sanning eller konsekvens, som jag också tänkte läsa. Det känns inte lika lätt. Frågan som snabbt smyger sig på är, är detta rätt sätt att hantera ett olyckligt barn? Jag tror inte det.

2012 - en krönika

Nu när det nya året är i sin linda, kanske det är dags att se tillbaka på det förra lite kort. Och det kan ju vara en utmaning. Jag menar hur i hela friden ska man komma ihåg? Jag tänker ofta att det där med dagbok verkar vara så himla fiffigt, men jag lyckas inte skriva någon. Kanske lika bra. Nu ögnar jag igenom min kalender, min FB, twitter, insta... och mina fotografier. Och, ja. Hittar troligen en rätt bra bild över min verklighet under året som precis gått.

Samlat ser det nog ut ugefär så här... Teater, Spinning, Vänner, Böcker, Vandring, Nominering.

Upplevelser. Mm.. det har blivit några.

Jag har åkt långfärdsskridskor för första gången. Valde tid och plats som gav helt fantastiska förutsättningar, spegelblanka isar, strålande sol, inte en kotte att trängas med, och dessutom en duktig lärare. Lätt att lära sig då!

Jag har paddlat kajak för första gången. Gav klart mersmak! Att glida fram så nära naturen och i samklang med väder och vind. Coolt!

Jag tog min spinning ut i verkligheten! Inte för att spinningen har lämnat mitt liv, inte alls. Gillar det verkligen, det är en källa till mycket svett, glädje och nya bekantskaper. Men nu insåg jag helt plötsligt att det där med att cykla utomhus kanske inte är så dumt ändå. Varför då inte slå på stort på en gång? Min andra cykelutflykt i naturen blev Stockholm Bike, 4,2 mil runt stadens gator en tidig morgon i September. Även denna dag visade sig från sin allra bästa sida, vädrets makter står mig bi. Utmaningen 2013 blir Tjejvättern!


Vandring, en lisa för min själ. 

Att få röra mig i naturen nära, nära och uppleva vad som bjuds och dyker upp. Gillar det så himla mycket. Naturen ger mig en paus från storstadslivet och stress. En plats att andas och ladda. Gärna i sällskap men lika gärna själv.

Mina mest härliga vandringsupplevelser under detta år är nog Fårö i full storm och regn på tvären med ett helt gäng nya vänner, Kindla en sommardag i regn och sol med en god vän, och Aspen vid Häringe en nära upplevelse i det lilla som jag aldrig glömmer.

Bilder från alla tillfällen får inte plats men jag sammanfattar med ett FOTocollage. :-)

Böcker i alla former. 

Jag har läst och lyssnat och jag har cirklat. AW med bokprat, Breakfast book club, Bloggbokprat. Inbundet, pocket, Novellix, Excess och e-bok.

Jag har upptäckt nya författare och träffat många, många nya vänner. Älskar't! Nu ska jag bara lära mig att föra bok över min läsning, det är lite roligt att ha koll på vad som lästs och vad som tyckts.

Teater, musik och konst, ibland samtidigt.

Dramaten, Grönan, Stadsteatern, Fotografiska, Drottningholms slottsteater, Ullevi, Waterfront, Stadra, Intiman, Bukowskis, Teater Påfågeln, Artipelag, Kulturhuset... platser för mina upplevelser. 

Stadra är nog en favorit. Ett så fantastiskt ställe, med så engagerad ensemble. Naturen gifter sig med konsten. Kan det bli bättre? Upplevelser i både sommar och vinterskrud.

Oväntade kombinationer var Anna Ternheim som Marie Antoinette på Drottningholms slottsteater och Deportees på Dramaten. Här blev ett plus ett verkligen tre!

Resor - jo, jag har rest lite också. Dublin, Budapest och Brighton/London. Redan nämnt i andra sammanhang.

Och så den där nomineringen då. Där kommer lite jobbrelaterat in, jag är väldigt stolt över den så den får komma med här. Min chef nominerade mig till Office Proffessional Award. En av tre chefssekreterare som nominerats till det fina priset som delas ut av Företagsuniversitetet, EUMA och Chefssekreterarna. Jag vann inte, men känner mig ändå som en vinnare. Det har gett mig en skjuts i min proffessionella roll och jag kommer fortsätta att utveckla mig i mitt arbete och mitt nätverkande. Återkommer kanske till det framöver.

Det viktigaste av allt är kanske trots allt möten med människor. Att ha nära och kära vänner som alltid finns där, oavsett vad som sker i övrigt i livet. Att träffa nya spännande människor och dela upplevelser av olika slag, vid enstaka tillfällen eller skapa/återuppta relationer att ha med sig i livet framöver.

En människa är inte en ö, vi behöver varandra. Vi behöver också vara öppna för andra och upplevelser, man vet inte vad som väntar. Det kanske inte alltid är bekvämt eller enkelt, men alltid spännande, nödvändigt och utvecklande.

Många gånger fungerar Eeva Kilpis dikt alldeles utmärkt som beskrivning på saker och ting...  
"Säg till om jag stör", sa han när han steg in, "så går jag meddetsamma". "Du inte bara stör", svarade jag, "du rubbar hela min existens. Välkommen."

Ja, så värst kort blev det kanske inte. Inte heller komplett på något sätt. Detta är ett nedslag i mitt liv 2012. Så som jag minns det just nu i kväll. En annan dag kan minnet se annorlunda ut, eller inte.

Jag ser fram emot det nya året med tillförsikt men utan löften. :-)