Sådärja, lite mer böcker lästa och fler på gång.
Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg på
Besökarbloggen på Kulturhusets webb om en författarkväll jag var på.
Release me: Kamp och försoning på Kulturhuset. Nu har jag läst två av de böcker jag köpte då. Porslinsfasaderna av Sven Olov Karlsson och Inte helt hundra av Caroline Hainer. Två härliga böcker på helt olika sätt.
Inte helt hundra handlar om Caroline som får relationsförbud av sin terapeut. Det är en självbiografisk roman, hennes debut, och
det är verkligen modigt att vara så öppen om sig själv. Vi får följa
Carolines relationshistoria och samtalen med terapeuten. Varför fungerar
det inte? Hur ska man egentligen vara för att kärleken ska komma? Vi
får träffa hennes mer eller mindre lyckade pojkvänner… och se hennes
egna tillkortakommanden i relationerna. Och hur hon till slut ser den
röda tråden och förstår. Den är skriven med mycket humor och innehåller en hel del igenkänning. Caroline intervjuades om sin bok i
Babel den 10 mars.
Porslinsfasaderna handlar också om relationer. Men på ett helt annat sätt. Vi får träffa familjen Silver i den lilla byn Eriksfors i Västmanland. Historien i bruksorten och slitet i början på förra seklet, hur familjen bildas och lever med tiden. Det här är en familj som är eljest. Jag har lite erfarenhet från landsbygden i norrlands inland och detta är precis likadant. Bekant. Det handlar framför allt om Saga Silver och hur hon på alla sätt styr sin familj och omgivning. Det handlar om att kämpa för att följa sina drömmar, eller kämpa för att till varje pris dölja dem. En helt fantastisk historia som är lätt att ta till sig.
Jag har också tipsat om Inte helt hundra på
boktipsare.se. Du kan se vilka böcker jag tipsar om där i högerspalten här på bloggen.
Kamp och försoning passar också väldigt väl in på Kristian Lundbergs nya bok En hemstad. Ännu ej läst, men nu i min ägo fint signerad. Jag var på Söderbokhandeln idag och lyssnade på Kristian när han berättade om sin bok och en hel del om sin uppväxt i Malmö. En uppväxt i misär, som han tagit sig ur mycket på grund av litteraturen. Att ha tillgång till en annan värld och ett hopp om ett bättre liv. En bibliotekarie räddade hans liv, berättade han. Bara genom att ge honom tillgång till böckernas värld.
Jag har läst Yarden och Allt ska vara kärlek tidigare, och de har fångat mig helt. Hans texter drabbar på något sätt. Det är så, rent ut sagt fördjävligt och naket, att det inte går att värja sig. Samtidigt finns där hopp och tro. Så väldigt läsvärt.
I Kamp och försoningsfacket passar säkerlligen också Paradisträdgården av Amy Waldman. Nyss införskaffad på
Pocketshop efter tips av Bia Sigge och Marcus Stenberg, som jag följer på Twitter.
Nästa helg är det BOKRESA med
Breakfast book club! En hel helg i bokens tecken, tillsammans med ett helt gäng boknördar. kan det bli bättre!!? Under veckan läser jag klart Sång till den storm som ska komma, bokprat om den är en av alla härliga aktiviteter under helgen. Men jag återkommer om det... :-)
Som sagt, du kan läsa och se mig även även här:
boktipsare.se
kulturhusetbesokarna.wordpress.se
twitter.com/kattishj
instagram.com/kattishj
